Trängsel och köer är vardag för Stockholms pendlare oavsett om de färdas i bil eller åker kollektivt. För SL har befolkningsökningen inneburit att antalet resor en vanlig dag ökat med 200 000 under de senaste fyra åren.

Detta har bidragit till att allt fler väljer cykeln i stället. Omkring 70 000 cyklister passerar gränsen till Stockholms innerstad varje dag.

– Cykeltrafiken har fullkomligt exploderat. Det har ökat med nästan 80 procent de senaste tio åren och den största ökningen har skett de senaste fyra åren, säger Krister Isaksson, trafikplanerare vid Trafikkontoret i Stockholm.

Nu vill Stockholms stad att ännu fler stockholmare ska välja cykeln framför bil och kollektivtrafik. Med den nya internettjänsten Billy Bike kommer stadens cyklister enkelt kunna hitta den kortaste cykelvägen från en adress till en annan. Tjänsten är tänkt att lanseras på Stockholms stads hemsida under hösten.

I höst lanseras ytterligare en satsning på trafiken.nu, ett samarbete mellan Stockholms stad, SL och Vägverket. På hemsidan kommer man med start i slutet av september att kunna söka bästa resväg från en adress till en annan. Cykel, gång, bil och kollektivtrafik i olika kombinationer föreslås, med information om restider, kostnader och miljöpåverkan.

– Syftet är att få folk att upptäcka nya resealternativ. Kanske kan man ställa bilen vid en infartsparkering eller gå eller cykla till sina möten i innerstaden. Förhoppningsvis kan man spara både pengar och miljö, säger Helene Olofsson, trafikplanerare vid Trafikkontoret och en av de ansvariga för projektet.

Stadens cykelbanenät har stegvis byggts ut, i enlighet med den cykelplan som 2006 antogs av kommunfullmäktige. Men från att stadens cykelinvesteringar uppgått till cirka 120 miljoner kronor per år för utbyggnad av cykelbanor och cykelfält, minskade de kraftigt 2008. I år lägger trafikkontoret 18,5 miljoner kronor på cykelinvesteringar.

– Investeringsvolymen har minskat, och det betyder att vi får göra andra prioriteringar för hur pengarna ska användas. Och att vi gör åtgärder som inte kostar på samma sätt, säger Krister Isaksson, trafikplanerare på Trafikkontoret i Stockholms stad, med övergripande ansvar för cykelplaneringen.

Bland annat har man inlett försök med så kallade gröna vågor, det vill säga när trafiksignalerna i ett antal korsningar samspelar så att trafiken flyter. I dag är de gröna vågorna anpassade efter biltrafikens fart. Cyklisterna hinner inte med utan kan tvingas stanna i varenda korsning.

– Vi har genomfört ett försök på Götgatan och det fungerade väldigt bra. Nu vill vi testa på andra ställen också, till exempel Skeppsbron, säger Krister Isaksson.

Det kan också bli aktuellt att låta cyklister köra mot enkelriktat på gator med låga hastighetsgränser.

– Det finns över 200 enkelriktade gator i innerstaden. Om man ska cykla lagligt kan man behöva ta långa omvägar, säger Krister Isaksson.

Systemet har kritiserats, men enligt Isaksson tillåter 26 länder i världen motriktad cykeltrafik på enkelriktade gator, bland annat Holland, Tyskland och Danmark.

Martin Månsson cykelpendlar till jobbet varje dag. Han tror inte på förslaget om att få köra mot enkelriktat.

– Det finns så många cyklister redan i dag som inte respekterar trafikreglerna. Ett sådant system skulle bara göra att cyklister tog sig ännu fler friheter i trafiken, säger han.

De två nya internettjänsterna tror han däremot är en bra idé – även om han inte skulle använda dem själv.

– Det kommer säkert att hjälpa många att hitta nya sätt att ta sig runt, men jag cyklar samma väg till och från jobbet varje dag.

Fråga

Hur tar du dig till jobbet?

Visa resultat

Fakta

Mellan 250 och 300 cyklister skadas i Stockholm varje år.

Ungefär 60 procent av stockholmarna har på sig cykelhjälm, enligt Trafikkontorets uppskattning.

1998 antogs den första cykelplanen för Stockholms innerstad av trafiknämnden. Sedan dess har Stockholms stad tagit fram liknande planer för ytterstaden och trafikkontoret har arbetat med att bygga ut cykelparkeringar, cykelbanor och cykelfält, för att på olika sätt uppmuntrat fler att ta cykeln.

För att det ska bli lättare att orientera sig på cykelbanorna har staden tagit fram en cykelkarta norr och en cykelkarta söder.

De politiska diskussionerna har bland annat gällt trängseln om gatuutrymmet, och om cykelbanorna ska ligga på huvudgator eller sidogator. När de första cykelfälten målades på Hornsgatan 1999 gick tonerna höga. Pådrivande för införandet var Stockholmspartisten Stella Fare. Diskussionen gällde fältens farlighet, och i valrörelsen 2002 lovade Annika Billström (S), med pensel i hand, att de skulle bort.

Satsningarna har lett till ökat intresse för att cykla. 8 procent av alla resor inom Stockholm stad skedde 2006 med cykel.

Den första pumpstationen installerades 2005 vid Slussen. De första tre månaderna pumpades 15 000 däck. Pumpstationer finns nu på nio platser i staden.

Från och med 2006 infördes ett system med lånecyklar i staden. Hittills har 80 av 160 lånestationer byggts.

För att förbättra säkerheten har cykelboxar målats i trafikerade korsningar, där cykelfälten också målats röda.

Utbyggnaden av cykelparkeringar pågår. Trafikkontoret placerar varje år ut mellan 700 och 1000 cykelparkeringsplatser i staden.

Cykelfälten finns kvar. Stockholms stads utredning 2009 visade att cykelfälten inte är farliga, utan att olyckorna på Hornsgatan tvärtom minskat med hela 20 procent.