Var fjärde svensk bor i dag i ett hus som byggdes under miljonprogrammet. Mellan 1965 och 1974 byggdes drygt en miljon lägenheter för att lösa den akuta bostadsbristen i flera storstäder och samtliga lägenheter subventionerades av staten.

Fyrtio år senare är det många av dessa lägenheter som behöver renoveras. Avloppsledningar håller i högst 30 till 50 år, enligt statliga Boverket och de första miljonprogramshusen byggdes för 42 år sedan. Om åtta år skulle det alltså vara för sent.

Enligt en granskning som tidningen Hem & Hyra gjort kommer det att kosta sammanlagt 47 miljarder kronor att rusta upp miljonprogrammet för de 50 största bostadsbolagen i Sabo, de allmännyttiga bostadsföretagens organisation. En nota som vare sig bolagen eller staten är sugna på att bekosta. I stället riskerar hyresgästerna att få stå för notan.

- Fullständigt obegripligt. De flesta bostadsbolag, framför allt i storstäderna går med strålande vinster. Men istället för att förvalta sitt bestånd går vinsten till kommunerna. Det är rent utsagt skamligt att kommunerna använder bostadsbolagen som kassakor och skiter i förvaltningen, säger Barbro Engman, ordförande i Hyresgästföreningen till SvD.se.

På Svenska Bostäder håller man just nu på att se över sitt bestånd för att klarlägga vilka renoveringar som behöver göras av miljonprogramsfastigheterna. Totalt beräknas konstnaderna till 5 miljarder kronor. Att det kommer att bli hyreshöjningar går inte att utesluta, säger Malin Quick Oljelund, pressansvarig.

- Vi tittar på olika finansieringsmöjligheter just nu men samtidigt ska man komma i håg att vi gjort renoveringar kontinuerligt så det handlar oftast inte om att börja från noll, säger hon till SvD.se. Hon vill inte spekulera i hur stora hyreshöjningar renoveringen kan innebära.

- Det är alldeles för tidigt att säga.

Upplands Väsbys kommunala bostadsbolag Väsbyhem ska under de kommande 20 åren rusta upp 4 000 lägenheter som byggdes i samband med miljonprogrammet. Totalt handlar det om en kostnad på två miljarder enligt vd Ulf Dohnhammar, drygt 500 000 kronor per lägenhet.

- Det handlar om en 25 till 30 procentig hyreshöjning för våra hyresgäster, säger Ulf Dohnhammar till SvD.se.

De nya lägenheterna får bland annat nya stammar, ventilation och el. För en hyresgäst i en trea på 75 kvadrat betyder det en hyreshöjning på drygt 2 000 kronor i månaden, en höjning som sker successivt i fyra steg.

- Det är ju mycket, det håller jag med om och det kan kanske finna de som inte har råd att bo kvar. Men samtidigt är renoveringen nödvändig, hade vi gjort den i flera steg hade det blivit ännu dyrare, säger Ulf Dohnhammar till SvD.se.

Det var staten som finansierade miljonprogrammen och det finns de som tycker att man borde gå och även finansiera upprustningen av fastigheterna. Men Mats Odell (kd), kommun- och finansmarknadsminister menar att det är fastighetsägarens ansvar att underhålla husen. Inte heller Ulf Dohnhammar tycker att staten ska träda in.

- Det här är en fråga för bostadsbolagen och dess ägare, säger han till SvD.se.

Men Kurt Eliasson, vd för Sabo, tror att staten kan bli tvungen att gå in i vissa kommuner.

- I Stockholm har ju de flesta bostadsbolagen råd med renoveringarna men på många andra ställen runt om i landet blir det svårare. Dessutom är det inte säkert att alla hyresgäster klarar hyreshöjningar och även det är en fråga som måste redas ut ytterligare, säger Kurt Eliasson till SvD.se.

Alexandra Hernadi

08-13 56 05

alexandra.hernadi@svd.se

Fler artiklar