Att kommunala skolor vill bli friskolor är en växande trend. Intresse finns i Sundbyberg, Täby och flera stadsdelar i Stockholm.

Bromma är det mest omfattande ärendet. Projektet kan bli verklighet tidigast läsåret 2008/2009. Men avknoppningsplanerna har presenterats för de lokala politikerna.

Oppositionen är kritisk:

–Min första reaktion är att vi då inte får någon enda kommunal skola kvar i Bromma. Var finns valfriheten? undrar Karin Hanqvist, socialdemokratisk vice ordförande i stadsdelsnämnden.

Planerna på att avknoppa alla de kommunala skolorna i Bromma som ett gemensamt bolag drivs av rektorerna och skolchefen i stadsdelen men inget är ännu bestämt. Genom åren har skolorna kommit långt i ett gemensamt teamarbete på chefsnivå, som man nu vill fortsätta.

Nya Elementar är en av skolorna. Den har sedan starten 1999 drivits nästan som ett företag, och rektorn Lars Gustafsson tycker att skolan har haft stor frihet att forma sin verksamhet. Han väger nu för- och nackdelar med de två alternativen, privat eller kommunal regi.

–Vi vill ha jättestor frihet och gärna hitta former för det, men det hade varit kul att kunna fortsätta göra det som en kommunal skola.

Men den nya majoritetens planer på att flytta över ansvaret för grundskolan från stadsdelarna till en central utbildningsförvaltning har spritt oro i de kommunala skolorna i Bromma.

Skolorna tycker att de har haft ett bra samarbete, nått ett bra resultat och fått fina utvärderingar. Nu är de oroliga att mycket av detta ska spolieras och att de ska få mindre resurser.

–Jag tror alla rektorer sitter på sin kammare och räknar nu – på vilket sätt får vi flest resurser till barnen?

Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) säger att tanken med centraliseringen är den motsatta, att skolorna ska få mer resurser och större frihet. Men om några väljer att lämna den nya förvaltningen och bli fristående har hon inget emot det.

–Vi är för avknoppning. Finns det ett starkt intresse från personal och brukare, så tycker vi att det är väldigt spännande. Det ökar valfriheten i grundskolan.

Nya friskolor måste godkännas av Skolverket. För att erhålla bidrag får skolans verksamhet inte innebära ”påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen”. Vad det kan innebära just i Brommafallet får prövas om en ansökan lämnas in.

Inger Lindfors, undervisningsråd på Skolverkets enhet för tillståndsprövning märker att fler och fler kommunala avknoppningar är på gång.

–Men det känns ju inte så väldigt smakfullt om alla skolor i en stadsdel blir friskolor, säger hon.

Marion Hauge Lindberg är skolchef i Bromma. I sina samtal med staden har hon sagt att Brommaskolorna tänker behålla det kommunala skolpliktsansvaret.

–Alla barn i vårt område ska garanteras en plats i våra skolor.

Men om en familj i Bromma absolut vill ha sina barn i en kommunal skola – hur löser man det?

–Det är en av de frågor som vi har på vår söka svar på-lista, säger Marion Hauge Lindberg. Jag vet idag inte hur det kan funka.

Frågan om en skola för alla är viktig i diskussionen om avknoppning, tycker rektorn Lars Gustafsson.

–Hur blir det om alla ska vara friskolor? Vem har ansvaret för elever som vill hoppa av en skola? Det finns jättemånga frågor att få svar på.

Brommaskolorna ska träffa Skolverket nästa vecka. För att kunna starta hösten 2008 måste en ansökan gå in före den 1 april i år.

Den nya utbildningsnämnden som från den 1 juli i år ska ta över alla grundskolor i Stockholm från stadsdelsförvaltningarna blir en jätteverksamhet med drygt 11 000 anställda och en omsättning mellan sex och sju miljarder kronor.

Utbildningsdirektören Thomas Persson har i nuläget ingen överblick över om fler skolor vill knoppas av från den storverksamheten.

Marion Hauge Lindberg har själv inte haft kontakt med några andra som är inne på samma väg.

–Vi är nog pionjärer.

Sofia Nilsson

08-13 56 46

sofia.nilsson@svd.se

Fler artiklar