SvD kunde på fredagen redovisa ett material som hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram som visar hur effekterna kan slå när ersättningarna förändras nästa år för de 150 vårdcentralerna i Stockholms län. Exakt hur mycket en enskild vårdcentral vinner eller förlorar är omöjligt att säga eftersom Vårdval Stockholm ännu inte kommit igång. Siffrorna i materialet är därför uppskattningar av vad som kan hända.

I fallet Rågsved är det däremot klart att mottagningen tillhör de stora förlorarna. Intäkterna minskar när landstinget inte längre tar hänsyn till att vårdtyngden är större i socialt utsatta områden.

– Det som är viktigt för oss är tillgängligheten, kontinuiteten och bemötandet och vi tänker öka på besöken hos våra läkare. Kanske kommer vi förlänga öppet- tiderna och ha mer av drop in för patienterna, säger Agneta Jerdmyr, verksamhetschef i Rågsved.

Trots en ökad arbetsbörda räknar hon med att dagens sex läkare blir kvar. Men en del annan personal lär få sluta, tror hon.

Många av patienterna på Rågsveds husläkarmottagning har invandrarbakgrund, är äldre och multisjuka. Här är exempelvis högt blodtryck, diabetes och sjukskrivningar vanligare än i andra mer välbärgade områden.

–Den skillnaden finns och besöken tar längre tid här eftersom vi ofta behöver hjälp av tolkar, säger Agneta Jerdmyr.

En av patienterna denna fredagsmorgon är Åke Robertsson och han menar att fördelningen av resurserna blir fel.

–Vi ska väl ändå inte gå bakåt och återinföra fattigvården.

Ralph Knappmann är inte förvånad över att ett socialt utsatt område påverkas negativt:

–Det är så typiskt. Istället för att satsa ännu mer här drar man in pengar. Det är diskriminering.