Från ett budgetläge där 50–60 miljoner per år gick till cykelinvesteringar i innerstaden får trafikkontoret nu klara sig med 5–10 miljoner.

– Tvärstopp, kan man säga, sammanfattar Krister Isaksson, som på Stockholms stads trafikkontor har det övergripande ansvaret för cykelplaneringen.

Henrik Nerlund (m), borgarrådssekreterare på trafikroteln, förklarar nedskärningen med att investeringsfasen är över:

– Utmaningen är nu att underhålla det nät av cykelbanor som vi har byggt ut. Det farliga är hål och skarvar, och därför lägger vi till 165 miljoner extra för underhåll av gator, vägar och cykelbanor, säger Nerlund. Det finns ingen specificerad siffra för cykelbanorna.

Trafikkontoret jobbar nu med att göra färdig Birger Jarlsgatan som cykelstråk och bredda cykelbanan i Stadsgården. Men det finns behov av flera satsningar, bland annat Engelbrektsgatan, Tegeluddsvägen och Värtavägen, tycker Krister Isaksson. Pengarna räcker dock inte.

De nyanläggningar som Henrik Nerlund kan tänka sig är att flytta in cykelbanor i parker. Längs Sturegatan kan det bli aktuellt med en cykelbana i Humlegården, och i Stigbergsparken längs Folkungagatan. Inga konkreta planer finns.

De nya politikerna i Stadshuset ville i fjol att cykelbanorna skulle bort från de här gatorna, plus Karlavägen för att öka framkomligheten. Inga beslut är tagna, men i fråga om Folkungagatan anser trafikkontoret att borttagna cykelbanor skulle förbättra läget.

– De värsta säkerhetsproblemen när det gäller cyklar är konflikten mellan cyklister och gående, som vi ser det. Därför skapas passagen under Vasabron vid Tegelbacken, och en lösning är på gång vid Räntmästartrappan också, lovar Henrik Nerlund.

På den smala cykelbanan i Stadsgården blir det ofta konflikter mellan cyklister och kryssningsturister. Där dödades en turist förra året.

Man kan se ett tydligt samband mellan säkrare cykelbanor och mindre risk för olyckor. Cyklandet i Stockholm ökar år från år med 5–7 procent, men inte olyckorna.

Sedan 1998 är den samlade ökningen av antalet cyklister drygt 60 procent, en direkt följd av fler cykelbanor, anser Krister Isaksson:

– När vi frågar cyklisterna säger att det är enklare att cykla i stan. Det finns inga samband med att kollektivtrafiken eller bilismen skulle fungera sämre. Ökningen påverkades inte heller av trängselskatten.

Den normala utvecklingen i andra städer är att olyckorna ökar när cykeltrafiken gör det. Men i Stockholm ligger olyckorna på samma nivå år från år - risken per cyklist har alltså minskat avsevärt.

Många olyckor inträffar på de stora cykelstråken. De hör till de säkraste vägarna. Men eftersom så många cyklister väljer dem, kanske 10 000 varje dygn, blir ändå antalet olyckor högt totalt. Men lågt per cyklist.

En särskild satsning för säkrare cykling är cykelboxarna, som ger cyklister som väntar på grönt en plats längst fram, där de syns bättre för bilisterna. Systemet är nästan helt utbyggt i innerstan, nu följer ytterområdena.

En av de besvärliga gatorna för cyklister är Odengatan, som väljs av 3 500 cyklister dagligen. Den är också är Sveriges största bussgata och konflikterna är många. Trafikkontorets motdrag är att locka cyklisterna till Surbrunnsgatan, där man cykla i båda riktningarna.

En annan säkerhetssatsning är speciell röd beläggning i vissa korsningar för att uppmärksamma bilisterna var de kan förvänta sig cyklister. Det har testats på Kungsbron och Hornsgatan vid Slussen och kommer nu i stor skala.

– Det allvarligaste säkerhetsproblemet för cyklister är tunga fordon som svänger höger strax framför eller bredvid dem utan att notera att det finns en cykel där, säger Krister Isaksson. Så sent som i måndags inträffade en sådan dödsolycka i Bredäng.

Erik Sidenbladh

08-13 56 75

erik.sidenbladh@svd.se

Fler artiklar