Annons
X
Annons
X

Stockholm prioriteras vid militärt hot

I en kris kan Sverige tvingas välja att prioritera att försvara Stockholmsområdet. Ryssland rustar upp snabbare än väntat. Försvarsmakten kan inte bantas ytterligare. Överbefälhavaren Sverker Göranson talar klarspråk i en exklusiv intervju för SvD.

SvD intervjuar ÖB Sverker Göranson.

SvD intervjuar ÖB Sverker Göranson. Foto: YVONNE ÅSELL

På söndag inleds Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Förra årets konferens tvingades ÖB Sverker Göranson lämna i förtid. Orsaken var arbetsutmattning. Sedan han kommit tillbaka till arbetet efter sjukskrivning i mars har han gett få intervjuer.

Hur mår ÖB?

– Jag mår alldeles utmärkt och är på gott humör, älskar mitt arbete och människorna i försvarsmakten. Sedan ska jag vara ärlig och säga att jag lärde mig väldigt mycket personligen av det jag hamnade i, svarar Sverker Göranson.

Annons
X

ÖB berättar att han förändrat sin vardag för att inte bli slutkörd: Han sover mer och tränar i snitt fem dagar i veckan.

Det är inte bara Sverker Göranson som är tillbaka. Ryssland sände på långfredagen förra året bombplan som likt under kalla kriget övade anfall mot Sverige. Det blev en väckarklocka för både försvarsmakten och försvarspolitikerna. De arbetar nu i regeringens försvarsberedning för att förbereda nästa långsiktiga försvarsbeslut som fattas våren 2015.

En ny rysk flygstyrka gjorde den 28 oktober övningsanfall mot Litauen, Polen samt södra Sverige. Denna gång var dock svenskt jaktflyg i luften och markerade svensk suveränitet. ÖB vill inte kommentera dessa incidenter utan säger:

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Ryssland är nu sex år in i en militärreform som de facto innebär en militär upprustning. Ryssland följer planen, och i vissa avseenden går det till och med fortare. De bygger en militär kapacitet som är robust. Det vi ser, i allt mer komplexa övningar med olika slags stridskrafter tillsammans, är att de testar reformen. Det är logiskt, säger Sverker Göranson och tillägger:

    – Även om de har en mycket tydlig defensiv doktrin så är de också mycket tydliga med att det militära instrumentet är en del av deras säkerhetspolitik som de vill använda för nationella intressen.

    Samtidigt kämpar Sveriges försvarsmakt med att genomföra Insatsorganisation 2014 som riksdagen beslutade om 2009, men som är försenad och på plats tidigast 2023.

    Riksdagen har slagit fast att ”hela Sverige ska försvaras”. Dagens försvarsplaner omfattar främst fem prioriterade militärgeografiska delar av landet: Stockholms­området, Gotland, Norrbotten, Göteborgsområdet och Skåne.

    Ett nytt försvarsbeslut fattas alltså nästa år. Som ett underlag lämnade ÖB en tioårig perspektivstudie till regeringen den 1 oktober. Där framgår att försvarsmakten endast kan ”försvara ett begränsat geografiskt område”.

    – Vi ska försvara hela Sverige, men vi kan inte försvara hela ytan på samma gång, säger ÖB och förklarar:

    – Vi kommer att tvingas göra operativa val om var ska vi satsa resurserna. Det är ingen som helst tvekan om det.

    Det kan bli ett val mellan att försvara Stockholm och resten av landet?

    – Operativt, beroende på hur krisen ser ut, så kommer vi att tvingas lägga korten. Då är det operativa rådet till regeringen att alltid säkra riksledningen. Men det innebär inte att vi inte gör något alls på andra håll. Därför har vi samtidigt hela hemvärnsorganisationen som är lokalt anknuten. Det finns ju resurser – men försvarsoperationerna blir av varierande kvalitet i olika delar av landet, medger ÖB.

    I ett modernt krig används allt mer vapen som avfyras på långa avstånd: ballistiska robotar och kryssningsmissiler.

    – I de kriser vi ser i framtiden, med mera vapen på längre avstånd, så kommer luftförsvar och skalförsvar att vara extra viktiga kopplat till skyddet av explicita platser som riksledningen och huvudstaden, understryker Sverker Göranson.

    Därför vill försvarsmakten skaffa luftvärn och robotar med längre räckvidd än i dag, liksom cyberförsvar mot it-attacker. Men allt detta kostar pengar. ÖB vill både effektivisera försvaret och ha ett djupare nordiskt samarbete – men pengarna räcker ändå inte. Förra våren anmälde försvarsmakten att försvarsanslaget på i dag 41 miljarder kronor per år måste höjas med 10 procent, cirka 4 miljarder per år.

    I perspektivstudien räknade försvarsmakten enbart med oförändrade anslag. Då måste nya nedskärningar ske. Men detta är enligt ÖB ingen hållbar väg eftersom man då tvingas tumma på antalet förband eller sänka deras kvalitet.

    – Den insatsorganisation som vi nu med god fart är på väg att bygga är en rimlig försvarsmakt för att svara upp mot de krav och de beskrivningar av omvärlden som har gjorts. Mitt absoluta, professionella militära råd är att det är den organisationen vi ska vidmakthålla – både personellt och materiellt.

    Annons
    X

    SvD intervjuar ÖB Sverker Göranson.

    Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X