Annons
X
Annons
X

”Staten bör ta över kärnkraften”

Nödvändiga investeringar riskerar att utebli på grund av det låga elpriset. Vi föreslår därför ett flertal åtgärder för att säkerställa en trygg leverans av el, skriver två energidebattörer.

Ringhals kärnkraftverk, där två reaktorer ska stängas.

Ringhals kärnkraftverk, där två reaktorer ska stängas. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

DEBATT | ELMARKNADEN

Att låta enskilda före­tag avveckla mycket stora ­anläggningar i förtid är synnerligen oansvarigt.

Tanken med elmarknadsreformen för 20 år sedan var att marknadspriset skulle ge tillräckliga incitament för att leda till investeringar i nya anläggningar när sådana behövs. Så ser det inte ut att bli.

Marknadspriserna i dag och även på längre sikt ligger på så låga nivåer att de inte motiverar investeringar i nya elproduktionsanläggningar. Så bör det också vara eftersom utbudet av elproduktion är så stort och elanvändningen så låg att det inte behövs några nya produktionsanläggningar på många år ännu. Ändå fortsätter investeringar i ny förnybar elproduktion på grund av att sådana inve­steringar får stöd via elcertifikatsystemet. Vi anser att det är samhällsekonomiskt fel att stödja ytter­ligare utbyggnad av förnybar elproduktion när efterfrågan på ny el inte finns och att elcertifikatssystemet därför bör avvecklas senast från 2021.

Annons
X

Förutom att marknadspriset på el styrs av balansen mellan tillgång och efterfrågan påverkas det också av priset på de utsläppsrätter av växthusgaser som introdu­cerades i EU 2005 (ETS). 2009 kom den ekonomiska krisen att slå hårt och priserna kollapsade och sjönk och ligger i dag på så låga nivåer att styreffekten helt uteblir. Det ser heller inte ut som att marknaden ser stigande priser på utsläppsrätter framöver.

Vi är således oroliga för att elpriset inte blir ett bra styrmedel för nya investeringar. Utan ett fungerande ETS och med subventionerade investeringar utanför Sverige kommer elpriserna att förbli låga under överskådlig tid. Ledtiderna för att bygga ny elproduktion är lång och vi välkomnar att Svenska kraftnät i en rapport från december 2015 utvecklar tankarna på behovet av leveranssäkerhetsberäkningar för både effekt och energi. Om det visar sig att investeringar för leveranssäkerhet inte kommer till stånd måste man från politiskt håll reagera, till exempel överväga någon form av offentlig upphandling. Vid en sådan offererar anbudsgivarna vad man vill ha betalt utöver vad man förväntas få som intäkt från spot- och de finansiella marknaderna. De vinnande anbudens merkostnad skulle då betalas av den upphandlande myndigheten och fördelas ut på elanvändarna via förslagsvis nätavgifterna. På så sätt kommer elanvändarna fortfarande att få konkurrenskraftiga elpriser och samhället får trygg leverans.

För att säkerställa tillgång på el i Sverige föreslår vi att man förändrar produktionsskatterna på kärnkraft och vattenkraft till vinstskatter. Låt kraftverks­ägarna redovisa sina kostnader exklusive skatten och jämför med marknadspriset. Om det i den beräkningen uppstår en vinst kan man möjligen motivera en skatt på en del av vinsten. Vattenfall har redan aviserat att man stänger två reaktorer i Ringhals och nu senast att man överväger att stänga samtliga reak­torer. Eon stänger två reaktorer i Oskarshamnsverket. Låga marknadspriser på el och en skatt på drygt 8 öre per kilowattimme har lett till besluten. Från samhällsekonomisk synpunkt är det förstås helt fel att stänga väl fungerande elproduktionsanläggningar som ­under sin drifttid inte bidrar till koldioxidutsläpp.

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det framgår tydligt att det i dag varken är staten eller någon annan som tar ansvar för att vi ska ha en trygg elförsörjning i framtiden. Att låta enskilda före­tag som Vattenfall och Eon fatta beslut om avveckling av mycket stora elproduktionsanläggningar i förtid, på grund av framför allt en skatt som införts av helt ­andra skäl än att påskynda en ideologiskt styrd avveckling av kärnkraften, är en synnerligen oansvarig politik. För att ta bort detta ansvar från företagen anser vi att staten snarast ska ta över samtliga kärnkraftsreaktorer från de nuvarande ägarna. Dessa kan sedan ägas och förvaltas i ett nytt statligt bolag utan att äventyra annan affärsdrivande verksamhet. Ett sådant bolag kommer att få tillräcklig kompetens för att driva kärnkraftverken så länge det finns samhällsekonomisk lönsamhet.

    För att få tillgång till ny storskalig elproduktion när de nuvarande reaktorerna stängs av bör man redan nu införa teknikutvecklingsstöd till sådana tekniker som inte är konkurrenskraftiga jämfört med exempelvis landbaserad vindkraft. Vi tänker främst på havsbaserad vindkraft, biobränslebaserad kondenskraft, mikrokraft i anslutning till elanvändningen­ och nya kärnkrafttekniker.

    Med tanke på att elmarknaden kommer att förändras och prissignalerna inte fungerar bör det också allvarligt övervägas att låta elnätsägarna få en förändrad roll. Om man enbart har kundens bästa för ögonen borde det naturliga vara att låta nätägaren ha kontakten med elkunden. Utvecklingen mot allt mer intelligenta nätlösningar, så kallade smarta elnät, innebär också att elhandel och nätfunktioner måste förändras. Kunderna måste bli en aktivare del av kortsiktig reglering av elsystemet.

    Nils Andersson

    tidigare vd för Kraftverksföreningen

    Matthias Rapp

    ordförande för Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, tidigare vd för Svensk Vindenergi

    Nils Andersson och Matthias Rapp. Foto: Privat

    Annons
    X

    Ringhals kärnkraftverk, där två reaktorer ska stängas.

    Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Bild 1 av 2

    Nils Andersson och Matthias Rapp.

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X