Annons
X
Annons
X

Starka reaktioner på våldtäktsfriande

Många har reagerat på att hovrätten friat sex pojkar som dömts för våldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. En av dem är Miljöpartiets Gunvor G Ericson. Nu kräver hon att lagen skärps ytterligare. Men straffrättsprofessorn Petter Asp tror inte på en lagändring.

Fem av pojkarna dömdes av tingsrätten för grov våldtäkt och den sjätte för försök till grov våldtäkt.

Det var i mars i år som pojkarna ska ha tagit av den 15-åriga flickans kläder och turats om att ha sex med henne i ett tidvis låst rum under en lägenhetsfest i Tensta.

I fredags friades de av hovrätten.

Annons
X

Enligt hovrätten saknas det belägg för att den 15-åriga flickan, som inte kände någon av pojkarna, ska ha haft anledning att vara rädd för att råka illa ut om hon gjorde motstånd. Hovrätten ifrågasätter också att flickan eftersom det var mörkt i rummet kan vara helt säker på vem som gjorde vad. Rätten anser dessutom att flickan har haft möjlighet att lämna lägenheten.

Flickans advokat Magnus Eriksson har tidigare sagt till SvD att flickan kände dödsfruktan. Han ställer sig frågande till vad mer hon hade kunnat göra än att säga nej för att visa att hon inte ville. Pojkarna ska dessutom ha tagit hennes jacka och mobiltelefon.

– Flickan är 15 år och har kanske inte livserfarenhet nog att slå sig fri, säger han.

– Hur säger man ett nej så att det blir mer nej? har flickan själv sagt till Aftonbladet.

Men en av pojkarnas advokat Göran Witt-Strömer menar att hovrätten tolkat lagtexten korrekt. Innan lagen ändrades 1 juli krävdes det att personen varit i ett ”hjälplöst tillstånd” för att det skulle vara våldtäkt. Begreppet har nu ändrats till ”särskilt utsatt situation”, som är något vidare.

Reaktionerna på hovrättens dom har varit starka. Artiklarna om domen har delats tusentals gånger och på sociala medier är det många som förfasats över beslutet. Läsare har hört av sig och undrat hur de kan protestera. En namninsamling som kräver att fallet tas upp i Högsta Domstolen har fått närmare 50 000 underskrifter.

Gunvor G Ericson är gruppledare och jämställdhetspolitisk talesperson i Miljöpartiet. Hon har upprörts över hovrättens beslut och efterlyser strängare lagstiftning. Hon vill att det ska vara kriminellt att ha samlag med en person utan dennes samtycke.

– Vi har fortfarande en lagstiftning som utgår från att man måste göra motstånd. Även med lagändringen krävs att man befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

– Den här flickan berättar hur hon blev inlåst och hur hon sa nej men hon inte ville göra mer motstånd för hur var rädd att det skulle bli ännu mer tokigt. Att man då inte kan få en fällande dom, det tycker jag är mycket märkligt och det visar bara än en gång att vi behöver ha en samtyckesbaserad lag, säger hon.

Att endast 168 fälldes för våldtäkt av cirka 4 000 anmälda under 2011 anser Gunvor G Ericson är ett tecken på att lagen inte fungerar i praktiken. Hon har nu skissat på en motion som hon planerar att lämna in till riksdagen den här veckan.

Även Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, har efter den friande domen upprepat sitt tidigare krav om att det ska krävas samtycke – en fråga hon har drivit länge.

En av poliserna som utredde händelsen skriver i Magasinet Paragraf att han tycker att det vore bra med ett tydligt samtyckeskrav. ”Med en sådan lag är jag övertygad om att killarna hade blivit fällda för brott, och att tjejen hade fått den upprättelse som hon förtjänar”, skriver polisen Martin Marmgren.

Advokatsamfundet däremot vill inte att lagen skärps ytterligare. Åtminstone inte innan det gått att se hur den nya förändringen fungerar, menar ordförande Bengt Ivarsson.

– Jag tycker inte att vi ska hamna i en situation där den misstänkte ska behöva bevisa sin oskuld, sa han i går till SvD.

Inte heller Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, tycker att en lagändring är en bra idé.

– Jag kan inte se att domen är ett skäl att göra något med lagstiftningen eftersom lagstiftningen precis har ändrats. Domstolarna tillämpade den gamla lag som gällde vid gärningen, och ändringen tar sikte på just sådana situationer där offret inte nödvändigtvis är i ett hjälplöst tillstånd men är i en särskilt utsatt position, säger han.

Bara genom att läsa domen tycker han det är svårt att ha några synpunkter på bevisvärderingen. Han konstaterar att de bedömningar tingsrätten och hovrätten har gjort av bevisningen delvis skiljer sig, vilket gör att den situation som bedöms blir något olikartad. Hovrätten är också mer restriktiv än tingsrätten när det gäller bedömningen av begreppet hjälplöst tillstånd.

– Sammantaget med den bedömning av bevisningen som gjorts leder det hovrätten till slutsatsen att det inte är ställt utom rimligt tvivel att flickan varit i ett hjälplöst tillstånd i den ”snäva mening” som det begreppet har enligt hovrätten, säger han.

Domare Sven Jönson säger att det finns vissa tveksamheter i flickans beskrivning av händelsen.

– Det handlar bland annat om att hon har lämnat andra uppgifter i ganska viktiga frågor till polisen när hon inledningsvis hördes och när hon sedan hörs i domstolen, säger han till SvD. Då måste vi fundera på hur det är med de övriga uppgifterna, och om vi i alla delar kan lita på dem. Och när vi kommer fram till att det finns en risk att det hon berättar för domstolen i vissa avseenden skiljer sig från hur hon då upplevde situationen kan vi inte finna att åklagaren har styrkt att det varit hjälplöst tillstånd.

Enligt Sven Jönson har det vid tillfället inte förekommit något våld eller hot om våld, utan åklagarens bevisning har framförallt handlat om att flickan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd på grund av rädsla. Frågan blir då om domstolen anser att åklagarens bevisning visar att målsäganden varit så rädd.

– Det är naturligtvis svårt att uttala sig om eftersom vi enbart har uppgifter från målsägande och de tilltalande om vad som hände den här kvällen och där gör vi en något annorlunda bedömning än tingsrätten. Tingsrätten lägger flickans uppgifter till grund för sin bedömning att åtalet är styrkt medan vi menar att det finns vissa svårigheter med flickans berättelse, säger han.

– Vi tycker att det finns vissa saker i hennes berättelse som gör att vi inte tillfullo kan lägga hennes uppgifter till grund för bedömningen. Det finns avvikelser och i vissa delar kan vi se egentligen att hon måste minnas fel, för att hennes berättelse om hur saker har gått till stämmer inte överens med de uppgifter som lämnas av de inblandade killarna som i vissa avseenden inte rimligen kan ha pratat om alla detaljer eftersom de frihetsberövades dagen efter och då haft begränsande möjligheter att komma överens om historier.

Så det är inte tillräckligt med ett nej?

– Nej. Även om någon säger nej men går med på sex så är det inte våldtäkt om det inte varit hjälplöst tillstånd, och vi har i de delarna att tillämpa lagstiftningen som den ser ut, eller som den såg ut vid händelsen.

Det är nu upp till riksåklagarna att besluta om domen ska överklagas. Jenny Clemedtson, åklagaren som drivit fallet, tolkar enligt TT hovrättens dom som att pojkarna förmodligen fällts i hovrätten om den skärpta definitionen av begreppet ”hjälplöst tillstånd” varit införd i mars.

Men domare Sven Jönson tycker det är omöjligt att svara på eftersom ”parterna anpassar sig till den lagtext som är tillämplig”.

– Då hade frågorna till parterna kanske ställts på ett annat sätt och annan bevisning åberopats, säger han.

Linnéa Wegerstad är doktorand i rättsvetenskap vid Uppsala universitet och forskar om sexualbrott. Eftersom en lagändring av ”hjälplöst tillstånd” nyligen trätt i kraft tror hon inte att fallet kommer att tas upp av HD.

– Det är viktigare för rättstillämpningen att ett fall som rör tolkning av det nya begreppet ”särskilt utsatt situation” tas upp, säger hon.

SvD har sökt åklagarna i målet.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X