Annons
X
Annons
X

SSU: Nato det enda de borgerliga bryr sig om

För borgerligheten har Nato blivit säkerhetspolitikens motsvarighet till skattesänkningar – ett förslag som man tror löser allt, skriver Philip Botström och Mattias Kristenson, SSU.

Folk och försvar 2016

Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

DEBATT | NATO

De fyra borgerliga partierna som under åtta år använde försvaret som budgetregulator är knappast trovärdiga här.

I helgen drog årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens i gång. Traditionsenligt har Natofrågan seglat upp högt på dagordningen. Efter att ha drivit frågan passivt under lång tid har frågan om ett svenskt Natomedlemskap blivit den enda som den svenska borgerligheten bryr sig om. Ett medlemskap skulle, anser man, svara mot nästintill alla våra stora utmaningar i dagens svåra säkerhetspolitiska läge. Givetvis är de svenska utmaningarna mer komplexa än så, och det finns stora frågetecken som Natoanhängarna måste kunna svara på. Till exempel hur ett medlemskap skulle påverka svensk försvarsförmåga.

Men vurmen för Nato går längre än att diskutera försvarsförmågan. Den målar in världen i svart och vitt. Gott och ont. Eller som George W Bush skulle uttrycka det ”Either you are with us, or you are with the terrorists”. Vi har hört våra kollegor i de borgerliga ungdomsförbunden argumentera för Nato som om det vore en frihetsarmé som ska befria världen från förtryck. Det är givetvis en fin vision – men det är naivt att tro att vi sprider demokrati och frihet med militära medel tillsammans med Nato-länder som Ungern och Turkiet eller för den delen Polen.

Annons
X

Den svenska säkerhetspolitiken har sedan länge utgått från detta faktum att alliansfriheten effektivt upprätthållit freden i Sverige under 200 år. Även om delar av vänstern ibland kan fastna i ett nostalgiskt tänkande av neutraliteten och alliansfriheten sådan den såg ut för 30 år sedan, så gäller fortfarande de grundläggande principerna om att Sverige bygger sin framgång genom en självständig röst i världen. Gemensam säkerhet ska inte enbart byggas tillsammans med likasinnade. Säkerhet måste byggas även tillsammans med meningsmotståndare – det är det bästa sättet att undvika konflikter och upprätta en långsiktig säkerhet för alla.

Ryssland är otvivelaktigt den största orsaken till att det svenska säkerhetspolitiska läget försämrats de senaste åren. De ryska kränkningarna av svenskt territorium ska aldrig accepterats men det är inte heller rätt att låta rädslan för Ryssland ändra vår säkerhetspolitik. Ett Natomedlemskap skulle öka spänningarna mot Ryssland genom att placera Nato:s gräns närmare Rysslands. Ändå för Natoförespråkare debatten om ett svenskt medlemskap i någon sorts vakuum som om Ryssland inte skulle reagera alls på att Sverige blir medlem. I stället för upprustning borde Sverige fortsätta fokusera på att minska spänningarna mellan öst och väst. Militära samarbeten går dessutom utmärkt att ha utan ett Natomedlemskap. Då sker de också på våra egna villkor. 
 En sak är säker – kärnvapen gör inte världen säkrare. Kärnvapen är idag ett av de största hoten mot människors säkerhet. Samtidigt är kärnvapen en kärna i Nato:s försvarsstrategi, vilket vid ett medlemskap även skulle bli en del av Sveriges försvarsstrategi. Detta oavsett om kärnvapnen placerades på svensk mark eller inte. Att ingå i ett samarbete som inkluderar kärnvapenförsvar skulle undergräva Sveriges trovärdighet i arbetet för en värld fri från kärnvapen.

De ekonomiska aspekterna. Under Natotoppmötet i Wales förra året lovade Natos medlemsstater varandra att inom tio år nå det sedan länge befintliga målet om att varje medlem ska vika två procent av BNP till försvarsutgifter. I svensk kontext skulle notan för en sådan ökning, från dagens dryga en procent, landa på knappt 40 miljarder kronor årligen. Visst finns skäl att argumentera för att försvarsanslagen borde höjas ytterligare utöver de förstärkningar som regeringen nu genomför. Men den typen av satsningar ska också ställas mot andra politiska prioriteringar. Och de fyra borgerliga partierna som under åtta år använde försvaret som budgetregulator är knappast trovärdiga här. Ska de fortsätta driva frågan måste de också hosta upp pengarna för det.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Fred och gemensam säkerhet byggs inte genom kapprustning. Nato är en militär organisation som saknar avgörande säkerhetspolitiska instrument för internationell solidaritet, global diplomati och civila insatser – några av byggstenarna i svensk säkerhetspolitik. I en komplex värld är svaren på den svenska säkerhetspolitiska utmaningarna flera. I stället för förenklingar behövs en säkerhetspolitik som vid sidan av militära hot också ser utmaningar som klassklyftor, religiösa motsättningar, klimatförändringar, epidemier och brist på naturresurser som hot mot vår säkerhet. Men för borgerligheten har Nato blivit säkerhetspolitikens motsvarighet till skattesänkningar – ett förslag som man tror löser allt.

    Philip Botström

    förbundsordförande, SSU

    Mattias Kristenson

    utrikes- och säkerhetspolitisk talesperson, SSU

    Philip Botström och Mattias Kristenson Foto: SSU

    Annons
    X
    Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP Bild 1 av 2

    Philip Botström och Mattias Kristenson

    Foto: SSU Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X