Stockholm halkar efter på alla plan

Ännu en gång tvingades ett derby avbrytas. Förra gången var det AIK:s fans som skämde ut sig - den här gången Hammarbys.

Andra gången det smällde intill AIK-målvakten Tomi Maanoja, efter AIK:s 2-1 på straff, fick domaren Martin Hansson nog. Många är vi som har fått det långt tidigare.

Vad som händer nu känns tyvärr ovidkommande. Bestraffningarna som döms ut till klubbarna verkar ju inte påverka rötäggen det minsta. Allt utom tomma läktare tycks verkningslöst.

Möjligen är det dit den stockholmska fotbollen är på väg. Och utan publik finns det inga förutsättningar att driva elitverksamhet. Problemet är att det just nu knappast finns det med åskådare på läktarna heller.

Vår gästtyckare Juan Castro, som skriver för Madridtidningen Marca, uttryckte farhågor för att något mycket värre kan hända ˆ att det slutar i dödsfall om utvecklingen fortsätter.

Båda tränarna, AIK:s Rikard Norling och Hammarbys Tony Gustavsson, efterlyste i går lösningar, inte bara svarta rubriker.

Nät, plexiglas och noggrannare visitationer är medel som kanske hjälper på kort sikt. Men på lång sikt finns bara en lösning: ett starkt grupptryck från den delen av publiken som likt normalt funtade människor avskyr detta uppträdande.

Efter matchen tackade Hammarbyspelarna ‰de delar av publiken som skötte sig‰. Gesten är allt annat än problemfri. För det räcker inte att ‰sköta sig själv och skita i andra‰. När läktargrannen riskerar spelarnas hälsa går det inte att stå bredvid och blunda.

Om de vettiga åskådarna, och de borde trots allt vara i stor majoritet, med önskvärd tydlighet visade vad de tycker om de kriminella klickarna så kan det kanske, kanske bli bättre.

Om det inte blir så kommer Stockholmsklubbarna snart att stå utan spelare. Skador är en del av idrotten, men i övrigt ska inte spelarna behöva riskera men för livet. Det är svårt att se Maanoja, som i går debuterade på hemmaplan, rekommendera sina finska landsmän ett proffsliv på Stockholmsarenorna.

På planen var AIK länge det bättre laget. Hemmaspelarnas aggressivitet fick Hammarby att likna ett pojklag. Christian Traoré, som fick utgå skadad efter en halvtimme, och David Johansson satte standarden när de slog bort i stort sett varje boll.

Hjälpta av det darriga bortaförsvaret kunde AIK inte gärna undgå att vinna ˆ ändå blev det inte mer än oavgjort.

Tryggheten är bortblåst. Sedan förra säsongen började har 15 spelare lämnat föreningen. Det säger sig självt att kontinuitet inte är AIK:s styrka ˆ även om Rikard Norling fortfarande sitter kvar på sin post. Inte ens när man spelar managerspel på datorn fungerar det med en liknande spelaromsättning.

Med Hammarbys poängförlust försvann all tätkänning även för de grönvita. Medan Kalmar och Elfsborg springer iväg i tabelltoppen får Stockholmslagen fortsätta att kämpa med annat än fotboll tyvärr.

Linus Schröder

08-13 52 74

linus.schroder@svd.se

Fler artiklar