I bästa fall är de helt verkningslösa.

I värsta fall kan de leda till en dopingfällning.

Ändå använder mellan 22 och 27 procent av deltagarna i de svenska OS-trupperna olika typer av kosttillskott – mineraler, vitaminer, kreatin, omega-3, ginseng, antioxidanter och liknande – som ett komplement till maten.

Inför nästa OS i Vancouver 2010 skärper nu SOK, Sveriges olympiska kommitté, sina kostråd.

Helst ska ingen svensk elitidrottare använda tillskotten om man inte har recept från en läkare, menar SOK.

–Det finns en fåtal idrottare som behöver äta tillskott, men inte många. Och att ta kosttillskott som finns i gråzonen, som kreatin eller proteinpulver, är vi helt emot. 15 procent av de tilskotten kan vara kontaminerade av dopingmedel , säger Bosse Berglund, chefsläkare på SOK.

Användandet av kosttillskott har halverats sedan 1996. Förutom risken att fastna för misstagsdoping är det ytterst oklart om olika typer av vitamin- och mineraltillskott hjälper:

– Det finns inga vetenskapliga bevis för att kosttillskott är prestationshöjande. Det kan vara tvärtom, säger Peter Reinebo, sportchef vid SOK.