Lyckat test ett måste mot Italien

Cesena Sverige hade flyttat ut på landsbygden för den andra träningen under Erik Hamrén. Gräsplätten på slätten i Castiglione di Ravenna övervakades av en samling likgiltiga pinjeträd och omgärdades av ett stålstängsel vars påhängda papperskorgar, också i metall, var lika säkert inburade som de svenska landslagsspelarna.

Ändå nådde budskapet ut till den lilla läktaren och det var detsamma som dagen innan: här ska vågas.

Mod och utstrålning – vi får höra mantrat några gånger per presskonferens – är vad Erik Hamrén helst av allt vill se på Dino Manuzzi-stadion i kväll.

Under två träningspass har Sveriges nya förbundskapten för att leda spelarna dit fokuserat på att så snabbt det bara går ge dem en bild av hur de ska uppträda i det nya spelsystemet: så att de ”får en tro på det”.

På sätt och vis är vi därmed tillbaka i Albanien – för ni minns väl förra gången det skulle ändras?

Det var i Tirana Blågult för första gången i tävlingssammanhang spelade 3-5-2, det var där VM-platsen skänktes bort och det var efter det experimentet som bland andra nygamla och motvilliga lagkaptenen Olof Mellberg – ”det känns som att han (Erik Hamrén) har fått nog med nej på en vecka (till Aftonbladet)” – sparkade bakut: han trodde inte.

I Cesena är förutsättningarna bättre, och det är inte bara för att de kallar den De tre påvarnas stad – Pius VI och Pius VII föddes här och Pius VIII verkade som biskop i staden.

Den här gången är det ingen tävlingsmatch, Sverige och Erik Hamrén har tid. Dessutom börjar positiva kommentarer att sippra in: ”intressant, rätt väg att gå, så spelar de flesta topplag”.

Spelarna tror – än så länge.

Tro förloras då och då.

Den kan möjligen försätta berg, men på fotbollsplanen tar den sig sällan helskinnad genom storförluster.

Nu ska det inte behöva gå så illa. Efter 0–0 mot Holland i lördags skickade Marcello Lippi hem Gianluigi Buffon, Fabio Cannavaro, Gianluca Zambrotta och Andrea Pirlo.

Dessutom har italienarna uddamålssegrar nedärvda i det centrala nervsystemet: det är vackrare att försvara en ledning än att förödmjuka motståndarna.

Egentligen är det väl bara det här med De tre påvarnas stad som förskräcker.

Italien har spelat två landskamper i Cesena: den ena gick mot San Marino och den andra mot Bulgarien: de har vunnit båda med 4–0.

Det är precis där Erik Hamrén inte vill hamna.

För med vacklande tro strålar inga spelare.

Velande spelare vågar inte.

Och skulle det gå snett kan de inte längre luta sig mot den de kallar frälsaren.

För han är tveksam.

Linus Schröder

08-13 52 74

linus.schroder@svd.se

Fler artiklar