Inför två domare nu

Att fyra ögon ser bättre än två är huvudargumentet för en förändring i sporten där den mänskliga faktorn fortsätter att avgöra matcher med återkommande ramaskrin.

Minns den felaktiga offsidevinkning som berövade Örebro en poäng och gav AIK två extra poäng i den allsvenska slutspurten.

Jag menar att de assisterande domarna enbart borde hålla ögonen på offsiden och slippa bry sig om andra frisparkar. I den uppskruvade farten är uppgiften mer än nog. Det ställer höga krav på koncentration och kondition att under 90 minuter sprinta i linje med backlinjens rörelser. Martin Hansson fick ju ändå ingen hjälp från sidan i Paris.

Linjedomarna, som de hette förr, ansvarar för varsin planhalva och det är precis den fördelningen jag även vill se för domarna.

Då skulle inte Martin Hanssons blunder kunna skyllas på att han var skymd när Thierry Henry stoppade bollbanan och i samma moment föste fram bollen mot målet som om fransmannen fumlade med en handväska.

Inte ens den som satt högst upp och längst bort i väldiga Stade de France kan instinktivt ha missat armrörelsen som av förståeliga skäl fick Irlands målvakt Shay Given att gå upp i limningen.

Med bara en planhalva att täcka skulle domaren fysiskt kunna ta sig närmare situationerna. Den centrala uppgiften i uppdraget har blivit svårare att uppfylla i takt med spelarnas allt mer vältränade och explosiva fysik.

Det räcker inte längre att domdera som Tore "Kopparn" Sjöberg för att vinna respekt.

Martin Hansson blev efter misstaget var mans niding på den gröna ön i väst. Det avgörande misstaget kommer förmodligen att begränsa blekingens karriär. Felbedömningen var så uppenbart avgörande.

Efterhandskonstruktionen att skylla på Thierry Henry är löjeväckande. Skulle spelarna erkänna allt som sker i stridens hetta behövdes ju inga domare. Hur skulle det se ut? Rättegång i mittcirkeln?

Nej, domaren dömer. Jag nöjer mig med en justering i plural: domarna dömer.

Nästa vecka ska Bragdnämndens till antalet tvåsiffriga grupp av medlemmar komma med sitt årliga utlåtande. De har till skillnad från Martin Hansson all tid i världen på sig. Men det kan vara nog så knepigt att skilja VM-guldmedaljörer från varandra.

Spekulationerna har kvinnliga förtecken. Även om Therese Alshammar i helgen satte världsrekord lär hon inte rå på Sarah Sjöström i bragdhänseende.

Vinteridrottarna får den här gången nog ge vika, även om damerna gjorde bästa möjliga OS-reklam med sina insatser i norska Beitostölen.

Extra kul var stafettsegern. Jag tror att Anna Olsson på startsträckan kommer att ha nyckeln till en repris i bergen ovanför Vancouver.