Det är en lugn dag på Ciutat Esportiva. Nästan alla Barçaspelare har försvunnit iväg med sina landslag. Endast några få är kvar på träningsanläggningen. En av dem är Zlatan Ibrahimovic.

Vi sätter oss vid ett bord utanför inomhushallen där Barças volleybollag spelar internmatch. Solen har gått i moln men temperaturen är behaglig, i alla fall tycker vi som är vana vid sämre novemberväder det.

Snart har tre månader gått sedan Zlatan tog sina första löpsteg i Barçatröjan. Han har hunnit spela 16 matcher och gjort åtta mål i storklubben FC Barcelona, men efter Erik Hamréns bomb i måndags ligger självklart fokus på Zlatans framtid i landslaget.

Du sägs vara osäker på om du ska spela vidare i landslaget. Stämmer det och i så fall hur motiverar du det?

– Det är en sak jag har funderat på länge, det är inget som har dykt upp bara för att Hamrén tagit över. Det har jag förklarat för honom. Jag har inte tagit beslut än så jag kan inte ge svar idag. Det är mycket som påverkar. Jag har snackat mycket med folk runt omkring som betyder mycket för mig.

Kan du utveckla hur du tänker?

– Det är en kombination av många orsaker. Familjen, kroppen… och du måste ge allt varje gång du kommer till landslaget, det är därför du är där. Men om man inte kan ge 100 procent så är det svårt.

Du förstår att folk undrar? Du är ju bara 28 år.

– Så klart. Det är en kombination av allt. Vi tog oss inte till VM. Det har också påverkat. Nästa viktiga match är när? Om ett år? Vi får se.

Hur tycker du att nyheten lades fram i måndags?

– Ingen aning. Det där har jag har inte följt. Det har de skött på sitt sätt. Alla får säga och tycka vad de vill.

Hade du föredragit att gå ut med beskedet själv eller att det inte kom ut alls?

– Hamrén sa att han inte ville börja första presskonferensen med att inte vara öppen om detta. Det är en sak mellan mig och honom.

Du är alltså inte förbannad?

– Absolut inte.

Vad tycker du om Hamrén som ny förbundskapten?

– Jag kan inte så mycket om honom. Jag vet att han har varit tränare i Rosenborg och innan var han var i Danmark. Jag snackade lite med Lagrell som gav mig kandidaterna. Det blev Hamrén.

– Jag hoppas att han kan fortsätta med det som Lagerbäck har byggt upp, det som har gjort landslaget så pass bra. Det är därför vi har lyckats så bra för att vara en så liten nation. Sen om Hamrén vill ändra på allt – vilket jag inte tror – vet jag inte. Jag vet inte hur hans idéer är. Och sen är Allbäck assisterande, eller?

Vad säger du om det?

– Jag vet inte vad jag ska säga.

Är det bra eller dåligt?

– Jag vet inte om det blir seriöst.

Vad menar du?

– Allbäck har aldrig varit tränare, han är fortfarande aktiv. Jag vet inte.

Du låter kritisk?

– Jag vet inte om det låter seriöst eller inte.

Om det hade varit Henke då?

– Henke har slutat. Men han har inte heller varit tränare. Jag tror att man måste ha en erfaren spelare som har varit där och kommit in i en tränarroll. Men jag kan inte det där med tränare. Jag är aktiv spelare i dag, jag spelar och tränar, och sen hur det går där…det är bara att hoppas på det bästa.

Är Hamrén välkommen hit?

– Absolut. Om han vill komma, ha ha.

Ett svenskt landslag blir sämre utan Zlatan Ibrahimovic?

– Inte enligt vissa experter… Först och främst tycker jag att du ska ha spelare som kommer dit och ger 200 procent för landslaget. Annars ska du inte vara där. Jag gör alltid mitt bästa vart jag än kommer. Jag går inte in i något halvhjärtat.

Du har inte riktigt känt den glöden på sistone?

– Jo, jag har känt den men jag känner att… jag vet inte. Jag har inte tänkt så långt. Jag har inte tänkt så mycket på landslaget. Det har varit så mycket annat.

Du kan alltså ha spelat din sista landskamp?

– Som sagt, jag har inget beslut idag. Jag är ingens spelare som kommer stanna tills jag är 40 år i landslaget. Man ska vara i landslaget tills man håller en hög nivå. Den dagen man börjar tappa, den dagen ska man inte vara med. För då kan man inte prestera på samma sätt. Det är bara de bästa som ska vara med i landslaget.

Men du har inte nått den toppen än?

– Nej, men jag sa: jag är inte den personen som stannar tills jag är 40 år. Om jag slutar nu eller senare får vi se. En dag tar landslaget slut för allihop.

Hur mår kroppen?

– Jag känner mig mycket sliten. Tidigare körde jag ibland på fast jag fick en skada. Nu känner jag att jag behöver mer tid för att komma tillbaka.

Du börjar bli gammal…

– Ja, kanske, haha. Jag har haft ont i ankeln. Jag stukade och den var som ett äpple men jag fortsatte att köra ändå, hårt tejpad. Jag försökte att inte visa att jag hade ont men det satt i huvudet ändå. Guardiola frågade mig massor av gånger hur jag kände mig. Han sa att det var helt upp till mig. Jag sa: ”Sätter du mig på planen så kommer jag göra mitt bästa, ge 100 procent.” Han har beslutat att jag ska lira. Jag fick en tackling mot Osasuna exakt på samma ställe och nu senaste fick jag en sträckning i baksidan av låret. Du ser…

Trivs du?

– Ja, jag är mycket lycklig. Jag har kommit in i ett nytt lag. Jag tror att man behöver nya kickar i livet för att komma igång. Jag var tre år i Inter och kände att jag behövde komma därifrån, komma till något nytt.

Hur är dina nya lagkamrater? Utifrån ser de så snälla och ordentliga ut. Vore Barças omklädningsrum ett klassrum skulle de trängas längst fram hos fröken. Och den busige Zlatan skulle sitta längst bak och kasta suddgummin…

– Ha ha. Inte än. Men snart. Ha ha. Jag har känt mig välkommen här från första dagen. Alla runt omkring laget och i klubben har gjort det lätt för mig. Och på planen har spelarna gjort det lätt för mig.

Är det skönt att ni kan dela på ansvaret? I Inter hängde mycket på dig.

– Det känns som en lättnad. Allt hänger på allihop. Tar du ut Messi gör vi ändå fyra-fem mål. Samma sak om du tar ut Xavi. Eller mig. Man behöver inte vara orolig på något sätt. Det gör laget så grymt.

Vad skulle du ge dig själv för betyg så här långt?

– Jag tycker att det har gått jättebra men jag känner mig inte 100 procent, jag känner mig inte helt fri i mitt spel. Men det kommer ju mer jag spelar, ju mer jag lär känna spelarna.

Du har ändrat mycket i ditt sätt att spela i och med flytten. Du löper mycket mer, försvarar högre.

– Ja, tränaren vill att vi ska hålla hög press. Det gjorde vi inte i Italien. Jag kommer med de kvalitéer jag har och lär mig mycket mer här. Det gör mig mer komplett vilket jag strävar efter.

Hur ser du på kvaliteten i den spanska ligan i jämförelse med den italienska?

– Det är olika mentalitet och man spelar på olika sätt. I Italien tänker man mer på att inte släppa in något mål. Här är det tvärtom. Här vill man anfalla och göra många mål. Och alla lag försöker verkligen att spela fotboll. Jag tror att det är högre kvalitet på spanska ligan men det är svårare att göra mål i Italien.

Hur går det med språket?

– Jag snackar italienska, de förstår mig. Jag försöker lära mig katalanska och spanska så snabbt som möjligt. Det liknar ju italienska.

Det var Jordan som fick Henke att tänka om kring landslaget. Är det läge att bearbeta Maximilian om några år?

– Nej, jag tror att han är gladare om jag inte åker. Så att jag ska träffa honom mer. Men jag har inte snackat med honom om det, hahaha.

Hur trivs familjen?

– Mycket bra. Vi har hittat hus, han går i skolan. Det tar ett par månader innan man kommer in i det, hittar sin rytm. Vi börjar anpassa oss nu. Vi får mycket hjälp och det är vi glada över.

Nu drar alla andra iväg med landslaget. Du är kvar.

– Skönt. Jag får tre dagar ledigt. Jag njuter.