När Helena Ekholm fick Bragdguldet förra året satte hon punkt för ett 00-tal som blev kvinnornas årtionde i Bragdnämnden. Sex av de åtta senaste Bragdgulden har gått till kvinnor – men under lång tid var Bragdguldet männens revir.

Det tog 36 år innan den första kvinnan fick medaljen – och då var det 15-åriga supersimmerskan Jane Cederqvist som belönades för sitt sensationella OS-silver på 400 fritt i Rom 1960.

Under de 30 åren efter det upprepades det någon gång per decennium. Bara ytterligare fyra kvinnliga stjärnor belönades.

1968 tog Toini Gustafsson-Rönnlund dubbla OS-guld i Grenoble, 1972 vann simhoppardrottningen Ulrika Knape efter guld och silver i München-OS, 1981 var det orienteringens stjärna Annichen Kringstad och 1987 var det Marie-Helene Westin som slog till på skid-VM i Oberstdorf.

Det där avspeglade ju till stora delar hur de svenska kvinnliga idrottarna stod sig i den internationella konkurrensen: bara i undantagsfall blixtrade de till med OS-, VM- eller EM-guld.

Men en ny tid kom – och den inleddes med 1990-talets stora superstjärna Pernilla Wiberg.

Hon tog över den alpina tronen några år efter att Ingemar Stenmark lagt av, och Pernilla Wiberg förvandlade sig så småningom från en teknikstjärna till en fartstjärna. Långt före Anja Pärson bevisade hon att även svenska utförsåkare kan bli kompletta. 1994 tog hon OS-guld i kombination och 1998 tog hon ett OS-silver i störtlopp. Helt otänkbart i början av decenniet, och bragdguldet fick hon redan 1991 efter VM-segern i storslalom.

Pernilla Wiberg bröt ny mark på allvar, blev en föregångare och räddade den svenska truppen vid tre vinter-OS i rad, och i hennes släptåg kom de kvinnliga superstjärnorna på rad. Mellan 1995 och 1997 belönades bara kvinnor:

Golfens Annika Sörenstam är kanske den största kvinnliga idrottare detta land någonsin har haft – och hon fick medaljen redan 1995. Året efter kom kanotessen Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson, och 1997 friidrottens Ludmila Engquist.

Utjämningen inleddes först 1960, och den har accelererat det senaste decenniet. Cyklingens Susanne Ljungskog 2002, friidrottens Carolina Klüft 2003 och Kajsa Bergqvist 2005, alpina mästarinna Anja Pärson 2006 och 2007 och så Helena Ekholm 2009. Nu är det femton kvinnor som belönats, och allt pekar på att kvinnorna även kommer att ta hem fler tunga titlar det närmaste decenniet.

Samtidigt har också könsfördelningen blivit jämnare i Bragdnämnden. Sex av de fjorton är kvinnor.

Ännu ett bevis på att ingenting var bättre förr.