– Vi är inte nöjda! Men truppen är för skör och i framtiden måste vi få fram fler aktiva som kan konkurrera i världseliten. Men att truppen inte var lika konkurrenskraftig som i Aten (4–2–1) visste vi, sade Stefan Lindeberg när han på avslutningsdagen summerade OS 2008.

Bara en gång under 1900-talet, 1988 i Söul, har Sverige blivit utan guldmedalj. Ett faktum som förstås svider.

– Ja. Guld har en symbolisk kraft och frigörande effekt. Frågar du svenska folket, media eller mig så vill vi alla ha guld. Men med bara fem svenska medaljer (kan bli en sjätte om Abrahamian får tillbaks sitt brons), ett bantat topp- och talangprogram (penningbrist) och den asiatiska storsatsning som nu ger resultat ringer varningsklockorna hos SOK. Det kanske inte blir så mycket bättre i framtiden.

– Vi kan aldrig konkurrera med den asiatiska satsningen till exempel. Vi måste få en bredare trupp, fler måste få chansen att satsa. Annars kan det bli sämre svenska resultat i såväl vinter- som sommar-OS, spår Lindeberg.

Det handlar förstås om resurser och pengar. SOK har under den olympiska perioden, 2004–08, satsat 165 miljoner kronor till förberedelser och den nerskurna topp- och talangprogram, där 130 aktiva (75 sommar- och 55 vinteridrottare) ingår. SOK har tvingats banta programmet med 50 personer. Det kan jämföras till exempel med Storbritannien där 1400 aktiva nu ska matchas mor sommar-OS i London, 2012, med hjälp av 265 miljoner pund! Eller 3,1 miljarder kronor. Då är det svårt att konkurrera.

– Vi gör förstås en utvärdering men man kan redan nu fastslå att vi måste få en bredare trupp med fler som konkurrerar. Dessutom måste vi ligga i framkant på träningssidan. Där måste vi skruva ett snäpp, tycker Stefan Lindeberg.