Det är Zlatan-feber i Malmö. Nästan 6000 fans följde landslagets öppna träning på söndagen inför matchen på tisdag mot lilleputtnationen San Marino.

Så gott som alla hade kommit för att se spelaren som växte upp i Rosengård, gjorde debut i Malmö FF som 18-åring 1999 och två år senare inledde sin fantastiska fotbollsresa utomlands då han såldes för 82 miljoner kronor till holländska Ajax.

Zlatan Ibrahimovic är en symbol för det mångkulturella Sverige, en idol för många och en förebild för ännu fler.

Han är landslagets största stjärna och dess lagkapten.

Ingen annan nu aktiv svensk idrottsperson är så internationellt känd, och ingen annan väcker så mycket känslor som Zlatan. Han går alltid sin egen väg, både på och utanför fotbollsplanen, och det är märkligt att så många upprörs över hans sätt att vara.

För drygt tre år sedan sade en ledande sverigedemokrat, på fullaste allvar, att Ibrahimovic hade en attityd, ett kroppsspråk och ett språk som var osvenskt.

Jag är innerligt trött på den smygrasism som florerar runt Zlatan, inte minst bland anonyma mörkermänniskor på nätet. Och vad är egentligen osvenskt?

För mig är det ett ord som man lika gärna kan stryka ur alla listor och böcker. Sverige är ju en del av Norden, av Europa, av världen.

Mixen, mångfalden är det som utvecklar vårt samhälle.

Det är synbart även i landslaget. Behrang Safari är av iransk härkomst, Daniel Majstorivic bosnisk, Emir Bajrami kosovoalbansk och Ola Toivonen delvis finländsk. Zlatan Ibrahimovic har bosniska och kroatiska rötter.

Det är underbart att landslaget är en spegel av samhället i stort. Mångfalden måste välkomnas, inte frysas ut eller kastas bort.

Zlatans betydelse för ”det nya landslaget” är stor rent fotbollsmässigt, men än större som symbol. Han har med sin attityd, sitt språk och sitt kroppsspråk visat vägen för väldigt många.

Att det skulle vara osvenskt – titta, nu skrev jag det själv – att våga tro på sig själv, ta för sig och vilja vinna till varje pris är nonsens.

På tisdag kväll kommer Swedbank Stadion att vara fullsatt, mot lilla San Marino som Holland besegrade i fredags med 5-0. Matchen i sig är en formsak, det ska bli en enkel seger och tre nya kvalpoäng för Erik Hamréns gäng.

Senast Ibrahimovic spelade med landslaget i Malmö var 2002.

Hemkomsten, eller återkomsten efter åtta år, blir en ömsesidig kärleksförklaring.