Den normalt sittande publiken på Söderstadions södra läktare reste sig som en man och skanderade ett taktfast ”UT MED PACKET!” åt sina själsfränder på norra sidan.
Gränsen var passerad för vad den grönvita brödrakärleken kunde tåla.

Då hade en dryg timme förflutit sedan den av söderromantik impregnerade refrängen ”Jag har väntat så länge på just denna dag...och det är skönt att den äntligen kommer” som brukligt värmt hemmapubliken inför avspark.
Framför mig i skrivande stund lämnar just ”Klasse” Johansson med fru läktaren. En av Bajens klassiska lirare, som efter karriären troget följt sin klubb i vått och torrt, hade fått nog. ”Klasse” skakade resignerat på huvudet. Kommer han tillbaka?
Vad är det egentligen för mening med fotboll?
”Terror-Tommy” kom tillbaka på ett lika
skräckinjagande sätt som Jack Nicholson förvandlas i filmen ”The Shining”.

Just när fotbollen har nått sin största popularitet på många år rycktes den tillbaka till stenåldern. Det här var med all säkerhet sista gången ett derby spelades på Söderstadion. I framtiden måste kanske 08-lagen tussas ihop inför stålburar?
Nästan 40 år har förflutit sedan jag såg min första match på Söderstadion. Då kunde ”Stabben” Ahlner harkla sig i högtalarna och förmana de allra mest hetlevrade i publiken att vårda sitt språk. I går hade inte ens FN-medlaren Kofi Annan haft en chans att gjuta olja på de vågorna. Ej heller stackars speakern Patrik Larsson som fick se klubbens supportrar skämma ut sig å det grövsta.

När Hammarby för två år sedan drabbades av liknande derbyupplopp från publiken (AIK-arna kom dock aldrig in på Råsundas gräs) var Anders Linderoths dom mot upprorsmakarna stenhård:
- Stryk skulle dom ha, konstaterade Linderoth från hjärtat. Den gången blåste domaren Peter Fröjdfeldt åter igång matchen efter ett
uppehåll som gränsade till det tillåtna.
Den gången lönade sig brott då AIK kunde kvittera (1-1).
I går var ställningen 3-0 till Djurgården när sinnet rann över på de många som klättrat upp på reklamskyltarna och skrek ut sitt hat. Uppviglingen gick inte att stoppa och så fort den förste förövaren satt ner sulorna på gräsmattan följde flera efter. Inte som Egyptens gräshoppor, men utfallet fick ändå båda lagens spelare att fly mot utgången.

Banans kanske bäste aktör, slovenen Andrej Komac som så stilfullt dikterat tempot på mästarna mittfält, visade ett knälyft som behärskade han även 400 meter häck.
Djurgårdens fans hade även de skuld i den osportsliga stämning som spred sig över arenan. I första halvlek träffades linjemannen Kenneth Pettersson, Norrköping, av ett mynt i huvudet uppenbarligen slängt från DIF-läktaren.