Showmannen Håkan Dahlby bjöd själv på rubriken efter silvermedaljen i dubbeltrap. Omgiven av prins Carl Philip på ena sidan och prins Daniel på den andra, förkunnade Dahlby:

– En prins på varje sida. Och en skyttekung i mitten… där har ni dagens rubrik.

Det gick inte att ta miste på Håkan Dahlbys stolthet efter den dramatiska finalen i dubbeltrap, under gråtunga skyar med ibland en strimma av sol, och i en lätt bris i Royal Artillery Baracks i utkanten av London.

Eller hans glädje.

Men också hans sorg.

För sex månader sedan avled Håkans pappa Anders i cancer. En förebild, en vän men också en skyttementor.

– Pappa var med mig hela tiden, under hela tävlingen. Det gav mig en känsla av trygghet. Det är klart att det var starka känslor… det kom några tårar på pallen, och det var inte för att det blåste, sade Håkan Dahlby.

Nu fick Dahlby dela silverglädjen med hustrun Charlotte och sonen Oskar, 2 år, som i pappas famn några minuter efter prisutdelning verkade mer intresserad av blombuketten än av silvermedaljen.

Men för pappa Håkan själv var silvret bekräftelse på kvalitet av världsklass och förmågan att hålla sig lugn när det behövdes som mest. Dahlby var överlägsen i finalen: han sköt 49 poäng, alla andra 45.

Det blev en mycket dramatisk final. Dahlby låg illa till under kvalet men jobbade sig med till finalen som femte man, dock långt efter: tre duvor från brons och sex från guld.

Men i finalen sköt Dahlby i särklass bäst av alla: en enda bom på de 50 skotten. Efter 16 skott låg Dahlby delad fyra. Han sköt sin enda miss i 14:e skottet, och hade avancerat till delad andra plats med tio skott kvar. Med fyra kvar missade kuwaitiern Feihad Aldeehani och Dahlby var ensam tvåa.

Det höll finalen ut.

Dahlby slutade två träffar efter spindelsmale engelsmannen Peter Robert Russel Wilson, en uppenbarelse som hämtad ur en engelsk herrgårdsroman.

Peter Wilson blev inte bara Håkan Dalhbys överman. Han är också lite av en förebild för 47-åringen från trakten av St. Eriksplan i Stockholm.

– Jag har tränat i ett drygt år på att skjuta med samma teknik som Wilson. Förut drog jag iväg båda skotten snabbt, nu tar jag det första snabbt och följer med duvan för det andra, berättar Håkan.

– Och det fungerade ju bra.

För Håkan Dahlby var silvret en strålande revansch efter den knappa bronsmissen i Aten 2004 och misslyckandet i Peking för fyra år sedan.

En dyrbar miss: sponsorerna försvann. Nu hoppas Håkan att de kommer tillbaka.

– De försvann efter hand efter OS 2008. De hittade väl andra saker att sponsra, det verkar ju bara vara fotboll och ishockey som får sponsorer…

I natt firade Håkan Dahlby OS-silvret med sin familj. Sedan väntar nya skyttetävlingar.

– OS i Rio 2016? Det vore ju jättekul…