... förnekade sig inte friidrottsoraklet A. Lennart Julin i festyran efter bragdguldet. ”Er Lars Berge, är det d e n Lars Berge”? Visst. SvD:s måndagskolumnist vann klädd i IFK Umeås dräkt junior-SM i tresteg och hoppade även över sju meter i längd.
Tv-sportens avslöjande om förslag till regeländring i bandy fick mig att reflexmässigt titta på armbandsurets datumvisare för att kontrollera om det var den 1 april.
Bilderna från en Bajenträning på Zinkens is illustrerade hur hörnslaget, om nydanarna får gehör, förvandlas till tre hörnor straff. Själva straffslaget förvandlas till en kontring som sätts igång från mittlinjen med en försvarare mellan skytt och målvakt.
Intervjuade spelare, tränare och ledare var förvånansvärt positiva.
Eftersom inslaget sändes den 5 december utgår jag ifrån att det inte var något skämt, även om den entusiastiske spjuvern Hasse Johansson när som helst kan agera stand-in för Michael Palin eller någon annan i Monty Python-gänget. Den initierade expertkommentatorn missade själv
knappt aldrig ett friläge under karriären, men var så vitt jag kommer ihåg ingen vidare hörnskytt.
Kanske därför Elis pojk var så positiv?

Den ende som någorlunda reserverade sig för nyordningen var tränaren Stefan Karlsson. Har man själv stått i skocken på mållinjen och hört det klockrena tillslaget från Lars ”Bärsa” Bergströms klubba följt av ett nätrassel ovanför den egna hjälmen tackar man sin lyckliga stjärna att bollen inte gick två decimeter lägre.
Just en sådan skarpt stigande bollbana förkortade förresten Berndt ”Bempa” Ericssons allsvenska premiär. Bollen tog i ögat på Falu BS 15-åring.
Nu är det inte olycksrisken som fått Bandyförbundets ordförande Seppo Vaihela att ställa sig bakom förslaget. Proceduren kring hörnslaget sägs ta alltför lång tid.
Jag köper inte det argumentet. Det vanskliga momentet där skytten ska synkronisera kroppen för att möta den hastigt rullande bollen borde tvärtemot fridlysas.

Det fulländade hörnslaget kräver teknik och tajming. Att jämförelsevis träffa en golfboll
med en perfekt swing är en baggis. Bollen ligger ju still och kan dessutom vara upphöjd på en liten plastspik.
Förändringar kan självklart också vara av godo, som tennisens tie-break och fotbollens förbud för målvakten att ta upp bakåtpassningar med händerna.
Men ambitionen att ta bort bandyns hörna är en kulturskymning likvärdig den som skulle sänka sig över nejden om nestor Arne Argus började skriva tjocka böcker om innebandy.
Från fösarens tvärställda skridskor ute vid hörnflaggan via skyttens roterande axelparti till den oförutsägbara utgången i skocken framför mål löper en röd tråd som fångar sportens tradition.
Det är inte i den isparkettens repade triangel som allsvenskans publikbortfall går att finna. Snarare är det saknaden av lirare - och hörnskyttar - som Per Fosshaug och Magnus Muhrén som fått portföljfolket att stanna hemma.