Carolina Klüft gör en av helgens mest intressanta starter när friidrotts-SM avgörs på Stockholms stadion.

Klüft ska för första gången springa 400 meter häck – trots att hon egentligen inte är tränad för sträckan. Hon är också anmäld på 200 meter, men avgör först efter häckfinalen om hon kommer att dubblera.

Standarden på 400 meter häck i Sverige är svag och Klüfts mångsidighet gör att hon lär fajtas om medaljerna, trots att hon aldrig sprungit sträckan. Hon har tidigare, under sin tid som världens bästa mångkamperska, visat styrka på 400 meter – utan häckar.

–Jag har länge velat springa 400 meter häck eftersom jag aldrig provat den grenen och inte har något personligt rekord. Men nu när jag kört några pass är jag inte så jättelockad längre, säger Klüft med ett snett leende.

OS-missen svider fortfarande, förklarar hon. Det blev ingen resa till London och en tredje OS-start.

–Det har varit tomt och besviket. Nu känns det bara som att SM och Finnkampen handlar om att komma ”back to basic” och bara tävla för att det är kul, utan några krav. Det är det jag ska försöka fokusera på.

Längdhopp var inte att tänka på i SM, foten håller helt enkelt inte. Inte 100 meter heller.

–Baksidan är också ganska segdragen fortfarande. Jag vågar inte riktigt köra tokmax med 100 meter, därför väljer jag 400 häck där det känns som att det funkar.

SM, och troligtvis Finnkampen om ytterligare en vecka dit hon lär bli uttagen, är slutet på en fantastisk karriär med OS-guld, tre raka VM-guld utomhus, två EM-guld, Europarekord och en mängd andra medaljer.

–Just nu känns det fortfarande lite tungt efter missen med OS, men med lite perspektiv är det klart att jag kommer att vara nöjd och fantastisk stolt med det jag gjort, säger Klüft som väljer att ta det lugnt i höst.

–Jag vill tänka efter, få landa i skallen framför allt. Avsluta det här kapitlet helt och hållet och sedan gå vidare, med föreläsningar och plugga lite grann.

Något egentligt mål med starten på 400 meter häck på Stadion har hon inte. Hon ser det mest som en kul utmaning.

–Ni kommer nog få se att jag springer hyfsat i 200–250 meter, för att sedan börja stappla en del och bara försöka ta mig i mål. Rytmen tror jag att jag hittar hyfsat bra, men det där med att springa med mjölksyra över häckar – det är en helt annan sak.