Att döma herrfinalen i Wimbledon är förmodligen något alla domare drömmer om att en dag få göra.

Men det är få förunnat att en finaldag få kliva upp i domarstolen på världens mest berömda centercourt inför 15 000 åskådare och över 100 miljoner tv-tittare världen över.

– Det är en stor ära och jag är hedrad, säger 48-årige Graff som varit proffsdomare sedan 1995 och som dömt drygt 5000 matcher varav ungefär 200 varit finaler.

– Jag har bland annat dömt fyra finaler i Masters Cup och en dubbelfinal i Wimbledon men det här är förstås något alldeles extra, säger Graff då SvD träffar honom på arenan.

Han är kändis där. Några damer ber att få ta en bild på Graff som för några år sedan var en jagad man i Wimbledon.

I en match mellan kanadafödde britten Greg Rusedski och amerikanen Andy Roddick ropade en åskådare ”out” under en bollduell och Rusedski som trodde att det var linjedomaren som ropat slutade spela. Rusedski krävde förgäves omspel av poängen och tappade både fattningen och matchen.

Då Graff dagen efter kom till frukost såg han sig sig på bild i flertalet brittiska tabloidtidningar som hävdade att han bestulit Rusedski på segern.

– Vissa artiklar var hemska och jag förstår nog bättre än de flesta hur ”Svennis” (Englands tidigare förbundskapten Sven-Göran Eriksson, SvD:s anmärkning) hade det under sin tid här.

– En journalist skrev att jag borde bli lobotomiopererad, säger Graff och ler snett åt minnet.

Under åren är det bara en handfull icke-engelska domare som fått döma herrfinalen och eftersom Graff fick beskedet inför fredagens semifinaler berodde utnämingen av honom inte på hemmafavoriten Murrays vara eller inte-vara i en final.

Vad är du mest nervös för?

– Att tappa rösten eller att sätta något i halsen skulle ju inte vara så kul. Men jag är inte nervös av mig.

Hur laddar du upp på matchdagen?

– Jag tar en joggingrunda för att rensa skallen ,sen blir det frukost och så läser jag lite. Men jag läser inga brittiska tidningar för de kan vara enormt tuffa här med sina skriverier.

Finaldagen går han in på centercourten med sitt speciella finalmynt i fickan.

– Jag visar ju alltid upp myntet för spelarna inför slantsinglingen och många finalister kollar in det och frågar vem porträttet föreställer.

Tänk om du glömmer myntet.

– Jag har alltid ett i reserv. Det är en vanlig femkrona och den använder jag i alla andra matcher utom just finalerna, säger Lars Graff – som förhoppningsvis inte blir huvudperson på söndag.