Allt tyder på att fler och flerfår problem med sitt spelande - och att poker står för en stor del av ökningen.

Nästan vart tredje samtal som går till den hjälptelefon som Spelinstitutet handlar om nätpoker. Samtalslistan toppas emellertid av Jack Vegas, en av Svenska spels spelautomater, med drygt 30 procent, tätt följt av nätpoker 29,5 procent av samtalenår 2006 (en ökning från 22 procent 2005).

Hur stora spelproblemen är i Sverige är svårt att veta med säkerhet. Den senaste vetenskapliga undersökningen om spelvanor och spelmissbruk genomfördes för tio år sedan och visade att cirka 2 procent var att betrakta som spelmissbrukare och att ytterligare cirka 8 procent procent hade riskabla spelvanor. Exakt hur siffrorna ser ut idag vet man inte, men de undersökningar som Folkhälsoinstitutet genomfört pekar på att problem ökar, framförallt för unga människor.

Den forskning som bedrivs runt beroende visar att det finns stora likheter mellan drog- och spelberoende, inte minst vad gäller genetisk ”fallenhet” för att fastna i ett beroende. Rent medicinskt handlar det om att hjärnans eget belöningssystem lurar oss. Dopaminerna, som de kallas, får oss att må bra. De kan aktiveras genom mat, motion och sex, men också av droger eller spel. En individ som inte kan sluta spela - eller äta, eller ha sex - trots att han eller hon vet att det får negativa konsekvenser för livet i övrigt, har ett beroende.
– Många tycker att spel är roligt och att de får glädje av det, säger Stefan Brené. Så visst har spelandet positiva effekter också. Många både drog- och spelberoende tar ju till dessa beteenden som ett slags försök till självmedicinering, för att häva en depression till exempel.

Majoriteten av alla spelmissbrukare lideräven av annat missbruk eller depressioner. Spelberoende kan inte ses som ett isolerat tillstånd, utan uppträder oftast tillsammans med andra psykiatriska diagnoser. Att definiera vad som ryms i termen ”beroende” är svårt, men det räcker inte med att det är något vi frossar i. En individ kan shoppa eller spela i veckor, och sedan hitta på något annat, medan en annan individ fastnar. En person med ett beroendebeteende spelar eller shoppar inte för att den vill - utan för att den måste.
– Jag tror de flesta spelmissbrukare vet att det handlar om ett beroende, säger Stefan Brené. Precis som en alkoholist på ett plan förstår att ”om jag fortsätter dricka så går det åt helsike”, så tror jag spelmissbrukaren har samma förståelse. Det handlar om andra krafter, krafter de inte kan motstå. Forskningen visar att både impulskontroll och konsekvensanalys inte fungerar normalt hos beroende personer.

Att behöva mer och mer av en drog är ytterligare något som ingår i ett beroende, och som även det förenar de olika missbruken.

Genom att utsättas för en drog, jobbar vi upp toleransnivån. Detta innebär att dosen måste höjas för att vi ska uppnå samma kick. Narkomanen behöver fler gram. Spelaren behöver högre insatser och snabbare spel.
– Ju snabbare spel, desto större är risken för att bli beroende av det, säger Stefan Brené.

Att komma tillrätta med missbruk är svårt, både för enskilda individer och samhället i stort. Men Stefan Brené tror att det bara finns en väg att gå.
– Vi behöver en riktad ekonomisk satsning på beroendeforskning, säger han. Med mer kunskap kan man utveckla effektivare strategier för att identifiera och behandla personer som har ett spelmissbruk eller som löper risk att utveckla spelmissbruk.
Att allmänheten förhåller sig ljum till just beroendeproblematik har Stefan Brené svårt att förstå.
– Hur man än vrider och vänder på det så förlorar hela samhället, det vill säga vi alla, på att personer fastnar i missbruk. Kan man hjälpa fler hjälper det i längden oss alla.



NÅGRA VARNINGSKLOCKOR

För att diagnostisera spelberoende brukar man be personen ifråga att svara på om dessa påstående stämmer helt eller delvis. Stämmer de in på dig – eller någon du känner? I så fall kan det vara dags att se upp.

• Jag tänker ständigt på spel, tidigare spelupplevelser eller hur jag ska skaffa pengar att spela med.
• Jag måste spela för allt större summor för att ha lika roligt.
• Jag har försökt begränsa eller sluta med spelandet, men misslyckats.
• Jag blir rastlös och irriterad när jag inte får/kan spela.
• Jag spelar för att slippa tänka på mina problem eller för att trycka bort olustiga känslor.
• Jag har försökt ”vinna tillbaka” pengar när jag spelat bort för mycket – och då förlorat ännu mer.
• Jag har ljugit för anhöriga om hur mycket jag spelar.
• Jag har äventyrat en relation eller mitt jobb för att jag vill spela.