Lena Berntsson tävlar i tyngdlyftning och friidrott.
Foto: BOBBO LAUHAGE OCH FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
Göteborg
Lena Berntsson lyfter mot toppen – i två vitt skilda grenar. Och hon blir bara bättre och bättre med åren. I höstas fyllde hon 31.
–Man är inte som bäst när man är arton år. Det behövs minst tio år av elitträning för att nå toppen och jag hoppas att fler tjejer orkar hålla på och kämpa lite längre, säger hon.
Lena Berntsson har både VM och EM i sikte. VM i friidrott och EM i tyngdlyftning.
Hon är Sveriges snabbaste sprinter och den starkaste tyngdlyftaren i både 53- och 58-kilosklassen.
I våras var hon en hårsmån från medalj i inomhus-EM på 60 meter, men slutade femma.
Hon följde upp med en femtonde plats i tyngdlyftnings-VM.
– Jag har slutat svara på frågan vilken gren som är nummer ett. Men friidrott har jag hållit på med sedan jag var nio år och den går ändå i första hand än så länge trots allt. Men det är häftigt med tyngdlyftning också, att utmana sig själv varje gång och få veta hur stark man är.
Som sprinter är hon explosiv. Starten är hennes styrka.
Därför har hon haft större framgång på 60 meter än 100 meter.
–Men jag tycker inte om att springa 60 meter speciellt mycket och fokuserar inte på det. Mitt mål är att bli snabb på 100 meter. Det är mer prestige och ändå det som räknas, säger hon.
2010 års stora mål är att kvala in till EM i Barcelona i juli. Lena har ännu inte varit med i något internationellt mästerskap utomhus. Hon missade EM i Göteborg 2006 efter att ha opererats i båda knäna året före. Men de senaste åren har hon haft en stigande utvecklingskurva.
–Jag satte personbästa i somras med 11,50 och prickade därmed kvalgränsen till EM. Det är himla skönt att ha gjort det och åtminstone vara uttagen teoretiskt. Jag hoppas verkligen att jag får vara med i Barcelona. Men det gäller att jag visar samma nivå i sommar och helst springer ännu bättre, förstås.
I mars väntar först inomhus-VM i Qatar. Lena lär enkelt klara kvalgränsen på 60 meter, 7,37. Hon har ett personbästa på 7,26.
–Ja, den gränsen är ganska snäll. Det ska inte vara några problem, bara jag slipper skador.
I april är det sedan dags för tyngdlyftnings-EM, i Minsk.
– Jag kom tolva senast och hoppas bli bättre den här gången. Det vore grymt häftigt att få lyfta tillsammans med de bästa i A-klassen. Det är mer publik, bättre stämning – och jag gillar ju större det är med allt runtomkring.
Lena har svenskt rekord i både 53- och 58-kilosklassen. Hon har lyft 71 kilo i ryck och 90 i stöt som bäst. Hennes sammanlagda rekord är 160 kilo (ryck och stöt i samma tävling).
Rekordet i stöt ska hon förbättra i samband med Samsunggalan i friidrott den 2 februari – en timme före 60-metersloppet. Det blir ett spektakulärt rekordförsök på innerplan inför tusentals åskådare i Scandinavium.
– Jag tror det ska gå, både att sätta svenskt rekord och springa riktigt fort på 60 meter, säger Lena som mest ser fördelar med sin udda kombination av idrottsgrenar.
– Jag kör ändå aldrig mängd på träning, utan alltid topplyft. Man får ju se upp så man inte blir för stor, men det är inga problem för mig. Det enda som kan vara lite svårt är att ladda om mentalt mellan grenarna när det är tätt mellan tävlingarna. Det gäller att försöka lägga in pauser så det inte blir för mycket av det goda.









