3 398 åskådare såg SSK-Modo.

Ge dem pengarna tillbaka.

I en dålig match var Södertälje SK minst dåligt och vann också rättvist med 4–3 (1–1, 2–1, 0–1).

– Vi var väl bättre både mot Djurgården (2–3) och mot HV (3–5), men då fick vi inget med oss. Nu krigade vi, det var inget skönspel, men vi visade stort hjärta, sade tränaren Peter Larsson.

– Det är det här kriget man vill se på isen varje kväll.

Segern var mycket viktig för hårt pressade SSK: nu är avståndet till Modo, närmast över SSK i elitseriens bottenskikt, bara två poäng. Vid förlust hade avståndet varit betydligt mer kännbara åtta poäng.

SSK gjorde det snyggaste målet - backen Markus Seikolas 3-1 i power play, framspelat av Mathias Månsson och Joakim Eriksson var mycket vackert med pucken som på ett snöre - men övrigt bjöds inte på särskilt mycket hockeygodis. Två nervösa lag, båda i desperat behov av poäng, spelade slarvigt och hafsigt och utan egentlig tanke.

SSK levde också farligt efter Nicklas Danielssons reducering till 4–3 i början av tredje perioden: då var det två suveräna räddningar av matchens bäste SSK:are, målvakten Pontus Sjögren framför först Lubos Bartecko och sedan bara några sekunder senare också Ladislav Nagy, som blev helt matchavgörande.

SSK kunde avgöra i praktiken, när Fredric Andersson tryckte in matchavgörande 4–2, i power play och med Nicklas Danielsson utvisad. En onödig utvisning, tyckte den frispråkige Modo-tränaren ”Challe” Berglund som också var mycket kritisk mot sina spelare.

– När man åker och hackar med klubban så måste man vara beredd på att det blir en utvisning. Det var en dålig utvisning; en dålig värdering och brist på ödmjukhet, sade Berglund.

– Vi var inte ödmjuka nog och jobbade inte som vi sagt före matchen. Då hade det som hände inte behövt hända. I tredje perioden var det bättre, med det var så dags att vakna då.

Frågan är ju bara när Modo ska vakna.

Och hur?