Naprapaten Åke Snellström ger Hammarby bandys Patrik Nilsson likströmsbehandling. I kväll är han tillbaka mot gais.
Foto: LARS PEHRSON
Den påkopplade likströmmen får musklerna som fäster i den sargade knäskålssenan att rycka. SvD träffar Bajens bandyess i slutfasen av behandlingen då jonvandringen via de fästade elektroderna sänder ut minusström för att mjuka upp det skadade området.
I den tidigare läkningsfasen har plusström dragit ihop blödningen och skapat uppbyggande fibrer kring rupturen.
–Jag har utvecklat metoden genom att jobba mycket med riktningsförändringar av strömmen. Förr gjorde man ofta misstaget att börja (träna) igen för tidigt. Då är det lätt att riva upp skadan igen. Elitidrottare är otåliga, det är mycket som står på spel, säger Åke Snellström och skruvar på reglaget för strömstyrkan i milliampere.
–Det här räcker knappt för att tända en ficklampa, men de strömmar som redan finns naturligt i kroppen påverkas. Det händer saker i kroppen, konstaterar naprapaten.
En rad NHL-tröjor från kurerade hockeyspelare hänger i entrén som ett tecken på tacksamhet. Behandlingen biter även på benbrott.
–En freestyleförare i motocross kom hit med brutet båtben i handen. Det ska vara gips i tre–fyra månader på det. Efter tio dagars behandling var brottet läkt. Jag har bildbevis, titta här, säger Åke Snellström och håller upp ett par röntgenplåtar.
–Och Greg Hancocks skadade knä (ledband) fixade vi genom tre behandlingar om dagen på en dryg vecka, så att han blev världsmästare (speedway). Han kunde knappt gå när han kom in på mottagningen, berättar Åke Snellström.
I Patrik Nilssons fall uppkom inte skadan efter någon direkt smäll eller vridning.
–Han har tränat lite för hårt och överansträngt sig. Det här skulle läka av sig själv på tre månader. Men så länge kan inte en idrottsman vänta. Det här går fort, läker bra och håller, säger Snellström som behandlat Patrik två gånger om dagen.
Patrik berättar att han kört mycket hoppträning på försäsongen.
–Man ligger på gränsen hela tiden. Det gäller att toppa formen. Eftersom jag är stor och tung missgynnas jag av mjuka mesost-isar. Jag skär igenom. Det sliter på kroppen, säger Patrik och tittar ner på sin stora och dallrande högra lårmuskel som snart ska bära anfallaren framåt på isen utan att smärtorna i knäet blir olidliga.
Mot Gais på Heden ikväll tänker han vara strömförande i straffområdet.










