För Putin log, talade på tre språk, lovade gott om snö, inga bilköer och pengar. Precis som Storbritanniens premiärminister, Tony Blair, för två år sedan charmade till sig och London sommarspelen, 2012, blev den ryske presidenten tungan på vågen.
Olympisk idrott och politik hör uppenbarligen ihop mer än någonsin.

Ukrainas IOK-ledamot, världsrekordinnehavaren i stavhopp, Sergej Bubka, gjorde ingen hemlighet av han ansåg att Putins två dygn i Guatemala City avgjorde omröstningen. Och många höll med.

Bra eller dåligt? IOK visade ånyo att man föll för det storvulna, det påkostade, det lilla extra när det väl kom till kritan - och omröstning. Sotjis koncept bygger på att ryssarna under sju år fram till spelen 2014 ska investera drygt 85 miljarder kronor i området. Badorten ska också bli vintersportort på allvar. Och lägg därtill tio miljarder för spelens genomförande. Ett sällan skådat vinterförslag.

IOK föll för det dyraste alternativet, för den mest påkostade kampanjen och den störste statsmannen i församlingen. Trots att man ideligen - åtminstone verbalt - strävar efter att banta och begränsa de olympiska utsvävningarna. F-n trot!

Att omröstningen i Guatemala City på onsdagskvällen, lokal tid, skulle bli jämn var de flesta överens om. Fyra futtiga röster avgjorde till sist den hemliga omröstningen bland knappt 100 röstberättigade IOK-ledamöter. Att just Sotji vann omröstningen med några få röster ger nytt bränsle till debatten om vad som faktiskt avgör i de här sammanhangen. En debatt som också tangerar IOK:s trovärdighet.

Det här var tredje omröstningen i rad som 2-4 röster avgjorde olympisk arrangörsstad. Vancouver, London och nu Sotji. Delar av IOK hade säkert föredragit en segermarginal på tio-tolv röster. Det skulle ha inneburit lite färre frågetecken och färre antydningar om allehanda kopplingar. Betänk i just det här sammanhanget ett vinterspel (2 500 aktiva från 80 nationer) är så mycket mindre än ett sommar-OS (10 500 aktiva från 201 länder) och att delar av församlingen som röstade i Guatemala City sällan eller aldrig besöker ett vintersportevenemang.

Men resultatet innebar också ett utropstecken. Småskaliga alternativ får det allt svårare. Det billigaste alternativet, Salzburg, som redan har alla anläggningar försvann i första omgången. Åre, Östersund och Jämtland som i höst ska diskutera en eventuell ansökan till vinterspelen 2018 bör tänka sig för. När IOK numera dessutom kräver att värdstaden inte använder pengarna för tv-rättigheter till att bygga nya anläggningar. De ska staden eller staten bekosta.

Till sist: Är det inte dags att banta och begränsa de olympiska kampanjerna? Både Sotji och PyeongChang lär ha kampanjat för närmare 300 miljoner kronor. Inför begränsningar och dessutom en öppen omröstning! Och varför inte porta ledande politiker..?