Solen gassar på korrugerad plåt i Ritorp. Men ambitiösa hockeyspelare tar inte semester.

Om Adam Almqvist främst har som mål att lägga på sig sex-sju kilo muskler för att klara spelet en mot en står Joakim Andersson, från Munkedal och Frölunda, som redan klarat av debuten i Detroit efter inskolning i farmarlaget Grand Rapids Griffins, inför en annan utmaning:

– Dom är på mig om att jag behöver komma ner i åkningen, konstaterar den store centern.

Bättre vägledning att vässa balans, koordination och styrka är svår att finna.

Paul Coffey.

Han satt en gång i 36 minuter med ryggen mot en vägg och benen i vinkel.

Thomas Storm lyfter fram Detroit-adepten Paul Coffey (bilden) som föredöme när det gäller benstyrka.

Håkan Andersson har varit Europascout för Detroit Red Wings i över 20 år och han tar varje sommar Thomas Storm över Atlanten för att leda Detroits camp med draftade förmågor. De två har känt varandra i många år.

– Vi växte upp i Tumba. Thomas var min förste tränare. ”Challe” Berglund och Per Nygårds spelade i samma lag. ”Stormen” har alltid varit före sin tid. Ni är mitt experimentlag, sa han till oss grabbar. Tio år senare gav hockeyförbundet ut program med samma övningar som vi körde, berättar Håkan Andersson.

Ju förr desto bättre sammanfattade även Thomas Storms initiativ att ta Hammarbys 92:or till Kanada, med en viss Gabriel Landeskog i spetsen.

– De var tolv år, det blev ett himla liv här hemma och vi skulle få böta. Men i Kanada tog tv emot oss på flygplatsen, berättar eldsjälen på is.

Thomas Storm böjer benen i 90 graders vinkel medan han sveper med händerna över lår- och sätesmuskulatur för att illustrera vikten av hockeyspelarens låga tyngdpunkt.

Lars-Erik ”Taxen” Sjöberg nämns som blågul förebild, men får Thomas välja fritt av spelare som kunde absorbera tacklingar och elegant glida vidare med bibehållen fart blir det NHL-backen Paul Coffey.

– Jag hade förmånen att köra lite med honom då han kom till Detroit. Jag har aldrig sett bättre benstyrka. Han satt en gång i 36 minuter med ryggen mot en vägg och benen i vinkel, berättar Thomas Storm i ett perspektiv på alpina fantomerna Ingemar Stenmarks och Pernilla Wibergs mäktiga motande av mjölksyra i Mästarnas Mästare.

Skridskotekniken bör sitta tidigt. Thomas går djupt ner i svängarna, både framåt och bakåt, och berättar att han tagit sekvenser från konståkningen där sambon Anette Olsson är tränare.

– Innan man fyllt tolv år ska det se bra ut, sen börjar kablarna kopplas ihop, som han uttrycker saken.

– Klubbteknik är annorlunda. Den kan man förbättra även som äldre, tillägger Thomas Storm, som även lanserat en egen klubba (Storm White) vars blad liggande dikt an mot isen gör att skaftets vinkel kommer lägre ner mot isen och tvingar spelaren att böja på benen. Thomas berättar att han tidigt inspirerades av den ryska skolan och dess svenske ambassadör Verner Persson.

Thomas var med och tog emot en 60 kilo lätt Pavel Datsjuk då den unge stjärnan (fångad av just Håkan Andersson, tidigare fiskeguide till professionen) landade i Detroit i slutet av 90-talet. När Thomas glider ut på isen anspelar han på just ryssens teknik att täcka pucken genom att föra ut klubbförande armbåge från kroppen – detaljer guld värda i en trång och hetsig NHL-rink.

– Såg ni dokumentären om Tumba? frågar Thomas Storm.

– Vi åker här uppe, medan ryssarna kör här nere, sa han redan då.

Det är grunden, konstaterar ”Stormen”, som lockats in på nya domäner av sin bror, Sonny Lööf, ordförande i Hammarbys bandy.

– Bandygrabbarna har ”bra sitt”, säger Thomas, nyfiken på hur han kan hjälpa spelare med avklippt bakkappa och krökt klubba.