Precis som flertalet brottare räknar den 21-åriga norrländskan sin karriär i fyraårs-cykler där VM- och EM-turneringarna mellan de olympiska spelen bara är parenteser.

Men att en av OS-brottningens yngsta deltagare bara några minuter efter sin förlust i återkvalet pratade om hur kul det ska bli att träna i fyra år visar vilket virke Henna är av.

Hon är tuff, envis och målmedveten vilket i kombination med det hon svarade för i OS-debuten innebär att Henna Johansson om inget oförutsett inträffar blir ett stort svenskt medaljhopp i Rio-OS 2016.

Efter den säkra segern i första matchen mot Aisuluv Tynybekova från Kirgizstan förlorade Henna sina två återstående matcher mot tuffast tänkbara motståndare:

• Kvartsfinalen mot 63-kiloklassens slutliga vinnare, Kaori Icho, som nu har tre raka OS-guld.

Henna föll klart och frånsett en bra attack i slutet på första perioden kom hon inte alls in på den snabbare och mer tekniska japanskan.

- Jag visste att det skulle bli tufft. Hon är så stabil och har stor respekt med sig.

• Återkvalet mot trefaldiga världsmästarinnan Martine Dugrenier från Kanada.

Henna vann första perioden, hade grepp om den andra och var på väg mot en jätteskräll…

- Sen fick hon tag på mitt ben. Jag bjöd in henne och fick ta smällen, säger Johansson som var chanslös i tredje då Dugrenier efter sin patenterade benkoppling kastade runt svenskan som hon ville.

- Det gjorde sååå ont i benen och jag bara skrek. Jag ville bara bli buren av mattan men eftersom min coach är mindre än jag så funkade inte det, säger Henna och ler.

Ditt eget betyg på OS-debuten?

- Jag är besviken på den här matchen (återkvalet) och skulle gärna göra om den. Fari (förbundskapten Fariborz Besarati) är nog inte så glad eftersom han hela tiden varnat för benkopplingen jag åkte på.

Och debuten som helhet?

- Då är jag ändå ganska nöjd. Av tjugo stycken åkte hälften ut direkt medan jag fick tre matcher vilket jag kan ta med mig i framtiden, säger Henna Johansson som började träna brottning som sexåring.

2009 blev hon inte bara juniorvärldsmästare utan tog också EM-brons för seniorer.

Det EM-guld hon i år tog i 67 kilo har inte värderats högt av alla eftersom viktklassen inte finns i OS och därför anses ha svag konkurrens under OS-år.

Men guldet gav Henna Johansson ett stärkt självförtroende och med det i ryggen svarade hon för en klart godkänd OS-debut.