Men det gick faktiskt att tänka bort under några timmar i dag. I en efter första set mycket välspelad final tog världssexan Tomas Berdych sin andra ATP-titel för året sedan han krånglat sig ur ett till synes hopplöst underläge mot sjuan Jo Wilfried Tsonga och vunnit med 4–6, 6–4, 6–4.

En härlig slutpunkt som ändå inte överskuggar att den 44:e SO-upplagan totalt sett saknat den extra kryddan. Det var likadant i sommarens Swedish Open. Med flera av världens främsta grusspelare på plats i Båstad bjöds publiken på fantastik underhållning och ändå ville inte den rätta feststämningen infinna sig.

Utan Robin Söderling saknas nerv. Åskådarna lever inte med på samma sätt som då de har en hemmafavorit att stötta och engagemanget blir därför på ungefär samma nivå som då man ser en toppmatch i Champions League men utan att bry sig om vilket lag som vinner.

Att en final med två så högklassiga spelare som Berdych och Tsonga inte fyller Kungliga hallen och att åskådare lämnade arenan efter andra set borde oroa arrangören. Visst kan en del förklaras av att SO och andra mindre turneringar får betala priset för att allt inom sporten är centrerat till toppkvartetten Roger Federer, Novak Djokovic, Rafael Nadal, Andy Murray och att övriga är tämligen okända för den breda idrottspubliken men det är ändå inte enda anledning till att många platser gapade tomma.

Hur kommer det att se ut på läktarna i Stockholm och Båstad om tre, fyra år om Söderling inte kommer tillbaka till toppen eller om svensk tennis inte får fram någon annan spelare att hoppas på? I värsta fall kommer det att saknas underlag för två ATP-turneringar. Att Italien förlorat sex av sju tävlingar sedan 1990 visar att inget är givet. Stockholm Open ägs av stockholmsklubbarna Salk och KLTK samt Tennis Stockholm och en eventuell flytt av turneringen känns mycket avlägsen.

Vad gäller Swedish Open är situationen annorlunda. Efter ett antal år med röda siffror paniksålde Svenska tennisförbundet 2007 turneringen till PR Event som senare köptes upp av franska Lagardère. I avtalet med Båstad-stiftelsen är turneringen säkrad på svensk mark till och med 2015 och vad som händer därefter hänger på de närmaste årens utveckling. PR Event-duon Thomas Wallén och Christer Hulth har gjort och gör ett fantastiskt jobb med turneringen som tio år i rad röstats fram som tourens bästa i 250-kategorin.

Fortsätter succén finns ingen anledning att spekulera i flytt men att publiksiffran i år sjönk med tio procent jämfört med 2011 (då Söderling segrade) kan i värsta fall vara början på en negativ trend som bara kan brytas av en hemmastjärna. SO-finalen måste ha fått veckans två andra tävlingsarrangörer gröna av avund. I Wien segrade Juan Martin del Potro kvalspelaren Grega Zemlja och i Moskva lyfte Andrea Seppi bucklan efter seger mot Thomaz Bellucci.

Två finaler som kan beskrivas som lätt flugvikt jämfört med den i SO där Berdych var mycket illa ute vid 0–1 i set, 2–4 och 15–30. Titeln var tjeckens åttonde i karriären och årets säsong är faktiskt den första då han tagit mer än en titel. Dagens insats visar att det kan bli fler innan året är slut.