Det är en seglivad historia som går mot sin upplösning då den första av fyra dagars domstolsförhandlingar inleds i Stockholm i dag.

SvD har vid flera tillfällen belyst saken som fick sin början då Svenska bilsportföbundet för fyra år sedan anmälde medlemmen Fredrik Skoghag till Riksidrottsnämnden (RIN).

Då Konkurrensverket (KKV) biföll Skoghags motanmälan spred sig oron i Idrotts-Sverige.

Bland annat uttryckte Svenska hockeyförbundets ordförande Christer Englund och Svenska fotbollförbundets dåvarande ordförande Lars-Åke Lagrell farhågor om att grunden för den ideella idrottsrörelsen kommer att raseras om beslutet står fast i högre instans.

”Det bekymrar mig att det civila rättsväsendet går in och beslutar så här utan att först sätta sig in i bakgrunden eller se till vad idrottsrörelsen i Sverige bygger på”, sade Englund till SvD. Marknadsdomstolens beslut går inte att överklaga i högre instans men kan till slut ändå hamna på bordet hos EU-domstolen i Bryssel.

Men för det krävs att Marknadsdomstolen finner att den inte har tillräckligt underlag för beslut och därför hänskjuter ärendet till EU-domstolen.

Hur bedömer du chanserna att Marknadsdomstolen ska gå på er linje?

–Det är svårt att säga och situationen är obehaglig. Jag har trott att man ska förstå att idrott inte är som vilken kommersiell verksamhet som helst men, nej, jag vet inte hur man kommer att resonera, säger Karin Mattsson Weijber, RF:s ordförande.

Vad skulle följderna kunna bli för svensk idrott om Konkurrensverkets dom vinner laga kraft?

–Ingen kan förutspå konsekvenserna, men alla förstår att det skulle förändra synen på svensk idrott och ställa hela den etablerade överrenskommelsen mellan staten och svensk idrott på ända.

Ge något exempel på vad du befarar?

–Till exempel skulle det kunna ge privata gym möjlighet att driva frågan om kommunala subventioner för hallhyran eftersom kommunen subventionerar den lokala gymnastikföreningens hallhyra.

RF-ordföranden menar att det inte går att sätta en gräns mellan bredd och elit i föreningarna och understryker vikten av att idrotten får äga sina evenemang.

–Det skulle inte fungera om idrotten med samhällsstödet bakom sig gör allt jobb från grunden och det sedan i toppen kan komma in någon från sidan och utnyttja möjligheten till vinster.