Både han och fransmannen Nicolas Mahut fick liksom svenske huvuddomaren Mohamed Lahyani ta emot hyllningar och presenter på den prisceremoni som hölls på banan bara några minuter efter den 11 timmar och fem minuter långa matchen.

På resultattavlan stod 6-4,3-6, 6-7, 7-6, 70-68.

Mahuts blick var trött och tom.

- Det gör ont nu. Men John är en stor mästare, säger fransmannen och får det att låta som om de just spelat final istället för en match i första omgången.

Men vilken match sen.

De blott 782 läktarplatserna var upptagna redan flera timmar innan spelarna kom in på banan och på takterassen ovanför läktarna stod ytterligare några hundra åskådare i fyrdubbla led.

A-l-l-a ville se upplösningen.

Den stelbenta Wimbledon-arrangören kände tydligen inte alls av historiens vingslag för om så varit fallet hade den frångått regeln att en match ska spelas färdigt på samma bana som den påbörjades.

Sådana avsteg har gjorts många gånger tidigare och den här matchen förtjänade förstås att avgöras på centercourten inför 15 000 åskådare inräknat Drottning Elisabeth II som gjorde sitt första Wimbledonbesök på 33 år.

Om hon – eller andra – vill höra detaljer om vad som hänt under de drygt elva timmarna är det bara att vända sig till Mohamed Lahyani – den svenske huvuddomaren som till skillnad från de båda spelarna fanns i rekordböckerna redan tidigare.

- Förra året dömde jag Nadal mot Djokovic i Madrid och den tog fyra timmar och tre minuter vilket är historiens längsta tresetare.

Hur känns det i sittfläsket i dag?

- Det är ingen fara. Jag är ju van vid långflygningar i ekonomiklass och det här var ungefär likadant, säger Lahyani och skrattar.

De båda spelarna kramade om varandra vid nätet och Isner verkade uppriktigt ledsen för Mahuts skull.

- Nic är en krigare och det är skit att någon ska behöva förlora en sådan här match, sa Isner och berättar att de två under åren bytt bara några få ord med varandra.

- Så är det ju mellan de flesta spelare. Man hälsar men mer är det inte. Men efter det här är vi kompisar som för alltid har något gemensamt, säger 206 centimeter långe Isner som idag möter holländaren Thiemo de Bakker i andra omgången.

Orkar du?

- Ja, fysiskt är det inga problem men matchen var väldigt jobbig mentalt.

Dags att införa tiebreak?

- Jag tyckte det vid 20-20 i onsdags men nej, låt allt vara som det är, säger John Isner och skrattar.