– Det är inte så att utdrag från belastningsregistret är en enkellösning. Alla sexförbrytare finns inte där, de flesta övergrepp sker till exempel inom nära relationer, säger Beatrice Ask.

Dessutom utestänger en sådan lösning de unga med ett kriminellt förflutet som får en andra chans genom att arbeta inom idrotten, menar justitieministern.

– Istället är det viktigt att vi vuxna tar ett ansvar och vågar agera när något inte är som det verkar.

Hon menar att avslöjandet att höjdhopparen Patrik Sjöberg utsatts för sexuella övergrepp av sin tränare och styvfar är ett exempel på när just en utvidgad lagstiftning inte kulle ha hjälpt.

Men bland de andra allianspartierna är frågan inte lika glasklar.

Johan Pehrson, ledamot för Folkpartiet i riksdagens justitieutskott, tycker att Betrice Ask ser för lätt på frågan och kan tänka sig att se över den nuvarande lagstiftningen.

– Jag tycker att man ska överväga frågan. Dock tror jag inte att det är någon lösning på problemet, utan det ligger fortfarande på det förebyggande och närvarande från vuxna som griper in. Det här skulle kunna vara en del av det förebyggande arbetet.

– Det är en målkonflikt mellan att personer ska känna att deras historia efter avtjänat straff är just historia, och barns rätt till en säker idrottsutövning. Beatrice Ask avfärdar det här lite för lätt, säger han.

Kristdemokraternas ledamot Caroline Szyber är inne på samma spår:

– Det kan vara ett redskap men om man tittar på den här tränaren som det pratas om så fanns han inte i ett sådant här register. Vi kan se över det och vi kan föra en diskussion. Men det är viktigt att det inte blir en falsk trygghet. Det viktigaste är att vi ser över hur vi får unga och barn att våga göra anmälningar, säger hon.

Beatrice Ask och Johan Pehrson är båda öppna för att diskutera preskriptionstiden för sexuella övergrepp. Många som utsatts berättar först flera år senare och då är det rimligt att rättsväsendet ska kunna döma i fall som inträffat för länge sedan, menar de.

Riksidrottsförbundet (RF) lyfte frågan till regeringen redan för ungefär ett och ett halvt år sedan.

- Vi driver frågan att få göra begränsade utdrag ur belastningsregistret på samma sätt som man gör på förskolor. I dag är det inte möjligt, nu måste man ta utdrag ur hela belastningsregistret. Jag vet inte faktiskt inte var den frågan ligger i dagsläget, säger Mattsson Weijber till TT.

- Men belastningsregistret fångar bara upp de som redan är dömda och får inte ersätta det förebyggande arbetet med värdegrundsarbete och policy för ledarskap.

Utan kännedom om den bok som Patrik Sjöberg skrivit och de avslöjanden om övergrepp som Yannick Tregaro kommit med har RF sedan en dryg månad tillbaka intensifierat arbetet med ett policydokument rörande sexuella trakasserier.

- Vår styrelse beslutade i mars att skärpa vår policy och vägledning angående sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Den ska bli en guide för hur man ska arbeta förebyggande. Den håller vi på att redigera och den ska ut på vår hemsida så snart som möjligt, säger RF-basen.

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg är övertygad om att sexövergrepp inom barn- och ungdomsidrotten är vanligare än man tror. Däremot tror han inte att utdrag ur straffregister för idrottsledare är den stora lösningen.

- Jag håller med idrottsrörelsen om att det vore bra, men det kommer inte åt problemet, säger Fredrik Malmberg.

Friidrottsförbundets ordförande Lennart Karlberg tror inte heller på att begära utdrag ur belastningsregistret för att hitta pedofiler som vill verka som ungdomsledare.

- Nej jag delar inte den uppfattningen. Idrottsrörelsen har ungefär 600 000 ledare och merparten är frivilliga föräldrar. Det skulle kanske vara annan sak om det gäller en anställningssituation.