Han säger att han avskyr likgiltighet och är det något Mikael Stahre inte kommer att känna av så är det väl just det. Som AIK-tränare kommer han att mötas av massor av åsikter. Från mer eller mindre organiserade supportrar, från ledning, från medier. Sveriges tuffaste tränarjobb, ska han ha sagt när han tillträdde efter Rikard Norling.

–Det var förmodligen en ledande fråga, men jag säger gärna att det här i alla fall är ett av de tuffaste uppdragen. Det är inte lätt att träna Malmö FF, Helsingborg, Djurgården, Hammarby eller Blåvitt heller. Skulle man ställa frågan till tränare i landet så skulle de flesta svara AIK, säger Mikael Stahre.

Vi träffas på AIK:s träningsanläggning Karlberg och Stahres handslag beskrivs bäst som ett hastigt järngrepp. Man kan säga att han har ett bra grepp om klubbens verksamhet också, efter att ha jobbat på olika nivåer där i flera år. Turbulensen i AIK när företrädaren Rikard Norling fick gå är inget Mikael Stahre vill gå in djupare på. De har jobbat ihop och att ersätta supportrarnas favorit var känsligt.

–Det var min enda betänklighet när jag fick erbjudandet om att ta över i AIK. Rikard har gjort ett jättejobb tillsammans med Nebojsa (Novakovic) och betytt mycket för min utveckling och karriär. Vår personliga relation gjorde beslutet att tacka ja jobbigare än om vi inte känt varandra.

Har ni någon kontakt nu?

–Vi har haft en kort och jag vill inte prata mer om det, säger Mikael Stahre.

Han talar gärna om ambition och passion. Det fanns där som ung spelare men han hade inte attributen för att bli tillräcklig bra. Intresset för att bli tränare och ändå få syssla med fotbollen växte fram, med början som 14-årig pojklagstränare i moderklubben Gröndal.

Förväntningarna och kraven i AIK ser han bara positivt på. Eller som han uttrycker det: han väljer att se uppsidan.

–Det är få förunnat att leda en av Skandinaviens största klubbar. AIK är förknippad med krav, tryck och mycket engagerad publik. Jag älskar passionen hos supportrarna, att folk bryr sig om vad vi gör. Likgiltighet är det värsta jag vet. Det är klart att det är bättre att vår publik jublar, applåderar och stöttar än att den buar. Men det är f-n bättre att den buar än inte reagerar alls.

Här är enda gången Mikael använder en svordom för att ge eftertryck åt vad han menar, bara så klubbens kommunikationschef Sophie Josefsson vet.

Hur mycket ska man som tränare och ledare i AIK lyssna på folk runt omkring?

–Min filosofi, hela AIK:s filosofi, är att man ska kommunicera. AIK-fansen har en oerhörd betydelse. Det är viktigt att man för en dialog och är relativt öppen.

Mikael Stahre säger att han tillhör den lustfyllda generationen och att när något fångar honom kan han lägga ner hur mycket tid som helst på det. Då finns inget stopp. Han är fångad av fotbollen.

–Det betyder inte att jag inte kan göra sådant som inte är roligt. Även om jag har ett inspirerande jobb finns det skitdagar också.

Mikael Stahre arbetade som fritidsledare på en skola i ett år, men då var det med inriktning på fotboll. Det är det enda civila jobb han har haft vid sidan av fotbollen.

Drivkraften?

–Jag kunde inte sätta ord på det som ung tränare. Att fånga och utveckla, föra saker framåt tillsammans. Min paroll är att hela tiden ta extrasteg, precis som jag vill att mina spelare ska ta ute på planen. Det är det som driver mig, säger Mikael och understryker att det som är viktigt är att vara extremt förberedd i allt man gör.

På den något flummiga frågan vad fotboll är för honom svarar han att det – förutom att det är hans yrke och en stor del av hans liv – handlar om energi och passion, svart eller vitt, krig och fajt varje vecka.

–Det är något som tilltalar mig.

Han är allsvenskans yngste tränare med sina 33 år och säger själv att ledarskap mycket handlar om erfarenhet. Men att kompetensen kan finnas där också av andra orsaker. För sin ålder har han ändå hunnit med en hel del: ledde AIK till JSM-guld, var delaktig i stora silvret i allsvenskan 2006, förde upp Väsby i superettan, ledde samma lag till semifinal i Svenska cupen.

Han är yrkesman och känner sig trygg i det. Mikael Stahre ligger inte hemma och skruvar sig i sängen och funderar över hur det ska gå, om hur det kommer att kännas om laget förlorar fem matcher i rad, om hur reaktionerna kommer att bli då.

–Jag tänker inte så, jag planerar för att vi ska vinna varje match och för att skapa en god verksamhet. Jag vet om att det är tuffa krav.

Att vara fotbollstränare är inget nio till fem-jobb, måndag–fredag. Mikael Stahre beskriver det som en ständigt pågående process utöver de självklara träningarna och höjdpunkterna: matcherna.

–Det finns inga måndagsmorgnar eller fredagskvällar. Jag jobbar sju dagar i veckan. Som tränare är jag aldrig helt ledig. Det är nästa match, det är motståndare som ska bevakas, det är spelare som ska kollas, det är möten på kontoret, säger Mikael.

90 procent väldigt lustfyllt, är hans bedömning.

Hur lustfyllt är det för familjen? Mikael Stahre är öppenhjärtig och medger att hans arbete höll på att gå ut över den i en period, men att det är annorlunda nu.

–I början av karriären jobbar man extremt mycket, går hemifrån sju på morgonen och kommer hem tio på kvällen. Varenda dag. I kombination med småbarn är det tufft på alla sätt. Jag önskar att jag kunde lägga ännu mer tid på familjen. Det är i alla fall bättre balans i dag än för fem år sedan.

Är din sambo Jessica idrottsintresserad?

–Kan man nog säga. Men det är inte så att vi sitter hemma och flyttar saltkar och äggkoppar.

Hur skulle spelare du har haft beskriva dig tror du?

–Förhoppningsvis som en man med stort hjärta, engagerad, kompetent, en vinnare.

Mikael Stahre lägger gärna till själv att han är självkritisk och granskande, han litar till sin intuition. Noggrann.

Talar vi om förebilder börjar han att räkna upp en rad AIK-tränare som han fått inspiration av, men ur detta stiger två namn fram: Stuart Baxter och Rikard Norling. Inte för att han hade någon djupare kontakt med engelsmannen – det var Rikard Norling som var bryggan – men Baxter införde en del nytt:

–Vissa prioriteringar hur man spelar till exempel, saker som lever kvar.

Om jag överraskar med att skänka alla mina besparingar till AIK så att du har råd att köpa vilken spelare du vill i världen – vem väljer du då?

–Haha, vi har redan bra spelare, men det är klart, eh, skulle Kaká vara sugen så kanske han kunde spela gratis här.

Var tycker du att AIK ska ha sin hemmaplan när Råsunda rivs?

–Solna. Det finns säkert de som har en tydlig idé om den frågan. Själv längtar jag oerhört mycket efter att få gå in på Råsunda nu.

Då så – kommer du att sova gott natten till söndagen den 5 april (premiär hemma mot Halmstad)?

–Jag kommer absolut att sova jättebra, möjligen med något extra pulsslag, har inga problem natten före match. Däremot är det mycket svårt efter, spelar ingen roll på vilken nivå. Jag somnar direkt och vaknar efter någon timme och kan inte sova en sekund. Det är så mycket adrenalin och jag är uppe i varv.