USA:s Lindsey Vonn får ses som favorit sedan hon nästan sopat rent i vinterns farttävlingar.

Alpint

Historia

Folk har så långt som 5 000 år tillbaka i tiden fäst brädlappar under fötterna för att lättare ta sig fram i snöig terräng. Norrmännen tros ha varit allra först då de använde sig av skidor för att kunna jaga på platser med mycket snö. Från Norge spred sig skid-kulturen till övriga Skandinavien och även Ryssland, som ett sätt att ta sig fram vintertid. Därav utvecklades längdskidåkningen som vi känner igen den i dag, och ur längdskidåkningen utvecklades även den alpina skidåkningen.

Första alpina skidtävlingen hölls 1850 i Oslo. Disciplinen som avgjordes var en primitiv variant av störtlopp. Ett par decennier senare spred sig sporten till övriga Europa och även USA, där gruvarbetarna arrangerade alpina tävlingar för att roa sig vintertid. Första gången man åkte slalom var 1922 i Mürren, Schweiz och två år senare var disciplinen den första alpina OS-grenen. Det definitiva intåget på OS-programmet gjordes 1936 i Garmisch-Partenkirchen genom herrarnas och damernas kombination.

Så avgörs den alpina skidåkningen

De alpina disciplinerna är störtlopp, super-G, storslalom, slalom och superkombination.

Störtlopp är den snabbaste av de alpina grenarna och avgörs genom ett åk där snabbast ner vinner.

Super-G är den snabbaste av teknikgrenarna och står för superstorslalom, vilket kan beskrivas som en kombination av störtlopp och storslalom. Banan är kortare än i störtlopp men längre än en storslalombana. Super-G avgörs, liksom störtlopp, genom ett åk där snabbast ner vinner.

Storslalom är en variant av slalom med skillnaden att svängarna är färre och vidare. Storslalom avgörs genom två åk på två olika banor. Vanligtvis avgörs det på samma dag med första loppet på förmiddagen och andra på eftermiddagen. Snabbast totaltid vinner.

Slalom avgörs på den kortaste banan av de alpina grenarna och har de snävaste svängarna. Likt storslalom avgörs slalomen genom två åk på två olika banor där snabbast totaltid vinner.

Superkombinationen avgörs genom ett störtlopp och ett slalomåk. Loppen är kortare i kombinationen än i de separata grenarna och båda loppen körs under en och samma dag. Tiderna slås ihop och snabbast totaltid vinner.

Favoriter och svenskt deltagande

Sveriges starka alpina medaljtradition riskerar att få en törn i Vancouver. Trots en stor trupp är det bara Anja Pärson som under säsongen visat toppform under längre tid. Efter en stark inledning på 2010 ses Anja med medaljchans i alla grenar hon ställer upp i. I övrigt ser damtruppen tunn ut och i hård konkurrens får alla topp tio-placeringar ses som goda resultat. För de svenska herrarna är det främst i slalom framgångarna kan komma. André Myhrer, Axel Bäck men framför allt Mattias Hargin har visat att de kan åka riktigt fort när allt stämmer och Hargin ligger inför OS på åttonde plats i slalomcupen. Patrik Järbyn fyller 41 år i april och blev 2007 i Åre den äldste åkaren som tagit en VM-medalj. Järbyn är en mästerskapsåkare av rang och har varit uträknad förut men överraskat alla i fartgrenarna. I övrigt på herrsidan finns det många duktiga allround-åkare, däribland det schweiziska underbarnet Carlo Janka och den amerikanske veteranen Bode Miller som saknar ett OS-guld i meritlistan. Båda bemästrar samtliga discipliner utom slalom, där favoritskapet delas mellan Österrikes Reinfried Herbst och fransmannen Julien Liseroux som dominerat vinterns tävlingar. På damsidan går det inte att bortse från USA:s Lindsey Vonn som nästan sopat rent i vinterns farttävlingar. De båda Kathrin, Hölzl och Österrikiska Zettel är två av profilerna i storslalom, medan Maria Riesch, Tyskland och Sandrine Aubert, Frankrike, har stora medaljchanser i slalom.

TT-Spektra

Backhoppningen väntas bli en duell mellan vinterns två suveräner schweizaren Simon Ammann och österrikaren Gregor Schlierenzauer.

Backhoppning

Historia

Det var norrmännen som först kom på idén att ta på sig ett par skidor och kasta sig utför en brant i motorvägshastighet. Den klassiska skidorten Holmenkollen har arrangerat hopptävlingar sedan 1892 och Norge är än i dag en stark backhopparnation. Backhoppning har funnits med på det olympiska programmet ända sedan de första vinterspelen i Chamonix 1924, då det för övrigt blev norskt på både första och andra plats.

Den svenske backhopparen Jan Boklövs karriär är klassisk idrottshistoria. Boklöv, som dominerade sporten under delar av 1980-talet, hoppade med skidorna formade som ett V när alla hans konkurrenter hoppade med parallellt ställda skidor. Tekniken var väldigt effektiv, Boklöv var totalt överlägsen i längd men fick konsekvent dåliga stilpoäng från domarna. Kort efter att pionjären Boklöv avslutade sin karriär övergick samtliga hoppare till Boklövs V-stil som i dag inte ger några poängavdrag alls.

Favoriter

Hoppentusiasterna kan se fram mot en rafflande duell mellan vinterns två suveräner Simon Ammann från Schweiz och österrikiske Gregor Schlierenzauer. Ammann slog igenom i stor stil när han tog dubbla guld i Salt Lake City 2002 och har sedan dess tillhört eliten. Schlirenzauer har dominerat Världscupen de senaste säsongerna. I lagtävlingen bör Österrike ha en mycket god guldchans, förutom Schlierenzauer besitter de övriga tre hopparna Morgenstern, Kofler och Loitzl platserna tre, fyra och fem i säsongens världscupställning.

TT-Spektra

Kevin Kuske och Andre Lange från Tyskland är regerande OS-mästare i både tvåmanna- och fyrmannabob.

Bob

Historia

Sporten uppfanns under sent 1800-tal i den schweiziska alpinorten S:t Moritz. Ursprungligen var det inte en tävlingsidrott utan en fritidssysselsättning för väl bemedlat folk som sökte äventyr och spänning. Till skillnad från dagens rutschkaneliknande isbana körde man då på vanliga snötäckta vägar och med slädar gjorda av trä.

Sporten har stått på det olympiska programmet ända sedan 1924 då Chamonix stod som arrangör till det första vinterspelet. Det dröjde dock ända fram till 2002 i Salt Lake City innan bobdamerna fick tillträde till den olympiska arenan.

Namnet på sporten kommer från det engelska verbet bob som betyder att guppa och studsa i små rörelser. Det är nämligen det utövarna ägnar sig åt inne i boben för att höja hastigheten på raksträckorna.

I en fyrmansbob finns en pilot, en bromsman och två så kallade pushers, vars uppgift är att i början av åket ge ekipaget så hög fart som möjligt. Genom åren har sporten lockat till sig deltagare från andra idrotter, bland andra friidrott och gymnastik, där snabbhet och explosivitet varit viktiga egenskaper.

Favoriter

Tvåmannaboben har länge dominerats av Tyskland och Schweiz. De två senaste åren har de schweiziska laget med Beat Hefti och Thomas Lamparter vunnit världscupen. Hefti tog med tidigare partnern Martin Annen två OS-brons, 2002 och 2006. Duon utmanas av landsmännen Ivo Rüegg och Cédric Grand som kom tvåa i årets världscup och vann VM-guld 2009. Bakom jagar flera tyska lag, främst bör man nämna Andre Lange och Kevin Kuske som tog OS-guld 2006 och VM-guld 2003, 2007 och 2008. I fyrmannaboben har det amerikanska laget med Steven Holcomb i spetsen tagit ett stort kliv framåt på senare år. I år vann de världscupen och förra året tog de VM-guld. Lange leder det starkaste tyska laget som har rutin med OS-guld 2006 och VM-guld 2008.

På damsidan tävlas det endast i tvåmannabob och tyskorna Sandra Kiriasis och Christin Senkel är storfavoriter. Kiriasis har med olika partners vunnit världscupen varje år sedan 2003, VM-guld 2005, 2007 och 2008 och är regerande OS-mästare. Duon utmanas främst av landsmaninnorna Cathleen Martini och Romy Logsch, VM-silver 2007 och 2008. Man får se upp med unga kanadensiskan Kaillie Humphries och kollegan Heather Moyse som i år tagit ett stort kliv. Duon knep överraskande andraplatsen i världscupen.

TT-Spektra

Anette Norbergs lag är regerande mästare och tillhör favoriterna.

Curling

Historia

Redan på 1700-talet sopades det framför stenar i ett spel som skulle kunna liknas vid dagens curling. Det var i Skottland som man utnyttjade överfrusna dammar för denna något udda lek. Det tidigaste beviset på att det curlades i Skottland är från så långt tillbaka i tiden som 1541. Platsen för spektaklet skall ha varit Paisley Abbey. Till en början använde man stenar som man hittade på sjöbottnar för att först på 1700-talet fästa handtag på stenarna ungefär enligt nutidens modell.

På 1900-talet utvecklades sporten till dagens upplaga med en standardiserad sten och inomhushallar. Redan vid de första vinterspelen i Chamonix 1924 var sporten en så kallad demonstrationssport och var så under många år innan sporten till slut gjorde debut som officiell olympisk sport i Nagano-OS 1998.

Favoriter och svenskt deltagande

Sveriges herrar med Peja Lindholm som skipper kom på en nionde plats av tio i Turin 2006, med tre vinster av nio. Herrarna gör inför OS i Vancouver ett lägligt generationsskifte med ett ungt lag från Karlstad, med skippern Niklas Edin i spetsen. Fredrik Lindberg är äldst med sina 25 år. Stora favoriter är, som vanligt, Kanada som ståtar med över en miljon aktiva spelare. Man vann OS på herrsidan senast och ser starka ut även i år. Storbritannien, vars lag endast består av skottar är en annan stark medaljkandidat. Det svenska damlandslaget är regerande mästare och tillhör favoriterna, trots att laget inte har vunnit något internationell titel sedan EM 2007. Anette Norbergs lag kan räkna med motstånd från främst Kanada och Storbritannien men även Kina, som med ett ungt lag vann VM 2009.

TT-Spektra

Freestyle

Historia

Freestyle gjorde sitt intåg på den olympiska arenan i Calgary 1988, men då bara som en uppvisningssport. De första medaljerna delades ut först i Albertville 1992. Sportens utveckling i 1960-talets USA kopplas ofta ihop med sociala förändringar och en ny ungdomskultur som bland annat ledde till nya fantasifulla skiddiscipliner. Under samma kategori av idrotter kan även snowboard nämnas. Freestyle togs upp av Internationella skidförbundet så sent som 1979 och det första världsmästerskapet arrangerades i Frankrike 1986. Sveriges största freestyleframgång kom i Lillehammer-OS 1994 när Marie Lindgren från Umeå tog silver i hopp. Förutom hopp och puckelpist tillkommer disciplinen skicross i årets olympiad. De första skicross-tävlingarna hölls i Nordamerika i mitten/slutet på 90-talet och i dag har Sverige en egen tävlingsserie samt kommer, för andra året i rad, att arrangera en världscuptävling i Branäs i mars 2010. Skicross är en relativt ny gren inom freestyle och har funnits i Sverige i cirka åtta år. Skicross kan liknas med motorcross, fast utför och på skidor. En nära besläktat gren är självklart också snowboardcross. Banan innehåller velodromkurvor, hopp av olika storlekar, terrängvågor och andra typer av element och hinder.

Favoriter och svenskt deltagande

Jesper Björnlund har en riktigt stor chans att ta medalj i herrarnas puckelpist i Vancouver medan Per Spett får räknas som en outsider. Grenens världsetta är australiern Dale Begg-Smith som leder världscupen. I hopp finner vi inga svenskar, där guldet troligtvis hamnar hos världscupsuveränen Anton Kusjnir från Vitryssland. Nordamerika gör upp om damernas puckelpistmedaljer med kanadensiskan Jennifer Heil som största favorit. Många av åkarna i skicross har bakgrund inom alpin skidåkning. Nästan hela det svenska landslaget är före detta alpinåkare och de främsta medaljhoppen är Lars Lewén och Anna Holmlund. På herrsidan kommer kampen om det första OS-guldet i skicross kommer troligen att stå mellan en tjeck och en schweizare. Den rutinerade tjecken Tomas Kraus har vunnit två VM-guld av tre möjliga, 2005 och 2007, och världscupen både 2008 och 2009. Han utmanas främst av världscupledaren Michael Schmid. Schweizaren har i år tagit ytterligare ett steg i utvecklingen och vunnit två av fem världscuptävlingar. På damsidan är Ophelie David storfavorit. Fransyskan har vunnit världscupen varje år sedan 2004 och leder dessutom årets upplaga. Främsta utmanare blir kanadensiskan Ashleigh McIvor, tvåan i årets världscup och VM-guldmedaljör 2009.

TT-Spektra

Ishockey

Historia

Mycket brukar man kunna skylla på britterna och tydligen är det de som bär skulden för introducerandet av ishockey i Nordamerika. Ordet "hockey" kommer för övrigt från det franska ordet "hocquet" vilket betyder klubba. Soldater stationerade i Nova Scotia i Kanada skall ha roat sig med att spela ishockey. Det första regelverket skall ha tecknats ned på ett universitet i Montreal 1879 av ett gäng studenter.

Under slutet av 1800-talet spred sig sporten söderut till USA. Den första kända ishockeymatchen spelades mellan universiteten John Hopkins och Yale 1895.

Vid de första vinterspelen i Chamonix 1924 fanns ishockey med på programmet men det dröjde ända till OS i Salt Lake City 2002 innan damerna fick spela i olympiska sammanhang.

Favoriter och svenskt deltagande

Till skillnad från VM-turneringarna i ishockey så avgörs OS med bästa möjliga manskap för samtliga länder. NHL tar spelledigt under OS och turneringen får status värdigt ett olympiskt spel.

Ur svensk synvinkel är ishockeyturneringen en av de stora höjdpunkterna och Sverige nämns alltid som en av medaljaspiranterna tillsammans med självskrivna nationer som Kanada, USA och Ryssland. Sverige är regerande OS-mästare och har igen med de stora profilerna från Turin 2006, med undantag av kaptenen Mats Sundin. Frågan är viken roll Peter Forsberg kommer att spela. Som vanligt tippas Kanada av många experter. Lönnlöven har till detta OS tagit ut ett mer komplett lag och inte bara superstjärnorna. Men i år kan det vara USA som tar hem guldet, laget spås av många ha ett så pass starkt lag att de skulle kunna slå lillebror på bortais även i OS efter skalpen i JVM tidigare under vintern.

På damsidan dominerar Kanada stort med USA som största utmanare. Kanadensiskorna är regerande mästare och har till hemma-OS med storstjärnan Hayley Wickenheiser, som vann poängligan i Turin. Bakom Kanada och USA är det främst Sverige och Finland som kan utmana om medaljerna, Damkronorna har en silvermedalj att försvara från Turin 2006.

TT-Spektra

Konståkning

Historia

Konståkning har funnits med på OS-programmet sedan sommar-OS i London 1908 eftersom sporten kunde avgöras på frusna inomhusbanor. Därigenom blev sporten först av dagens vinter-OS-sporter att hamna på OS-programmet. 1924, när de första vinterspelen hölls i Chamonix, tog konståkningen det naturliga steget från sommar- till vintergren och har varit en självklar del av vinterspelen sedan dess.

Det första europeiska mästerskapet i konståkning hölls i Hamburg 1891. Tävlingarna var bara öppna för män och hölls samtidigt och i anknytning till hastighetsåkningsmästerskapen.

Året därpå kallade det holländska skridskoförbundet till ett möte med alla länder som visat intresse för internationella skridskotävlingar och vid mötet, som hölls i holländska Scheveningen, grundades Internationella skridskoförbundet med 15 europeiska länder som medlemmar. Två år senare anslöt sig Kanada.

Historiens första VM hölls i St Petersburg och var bara öppet för män, trots att det redan i London-OS 1908 även fanns tävlingar för både kvinnor och par.

Favoriter och svenskt deltagande

Ryssen Jevgenij Pljusjenko räknas som storfavorit till att vinna herrarnas individuella program. Efter återkomsten på världsscenen 2009 satte skridskovirtuosen nytt världsrekord i EM med 91,30 poäng och det bör endast vara ett fall som skulle hindra honom från att försvara guldmedaljen från Turin. Sveriges enda hopp (!) är Adrian Schultheiss, som dock inte bör ha något med medaljstriden att göra. På damsidan spås sydkoras Kim Yu-Na och italienskan Carolina Kostner ha en hård kamp om guldmedaljen. I partävlingen ses det ryska paret Yuko Kavaguti och Alexander Smirnov och tyskarna Aliona Savchenko och Robin Szolkowy som huvudfavoriter.

TT-Spektra

Nordisk kombination

Historia

Nordisk kombination är en kombination av längdskidåkning och backhoppning. Dess ursprung går cirka 5 000 år tillbaka i tiden, till Norge där man var först med att utöva respektive gren. Exakt när man kom på idén med att kombinera de båda står skrivet i stjärnorna.

Klart är i alla fall att redan vid den första vinterolympiaden i Chamonix 1924 fanns nordisk kombination med på programmet och att Norge tog samtliga pallplatser, vilket de även gjorde i de tre därpå följande vinterspelen. Nordisk kombination har funnits med på programmet sedan dess och 1988 i Calgary tävlande man även i lag. Sedan OS i Salt Lake City 2002 tävlar man i tre discipliner, två individuella och en lagtävling.

Favoriter

Jason Lamy Chappuis, Frankrike, ses som överlägsen favorit till guldet, då han nu leder den totala världscupen med nästan dubbla så många poäng som tvåan Felix Gottwald från Österrike. Bakom Chappuis är det en mer öppen fråga, där Gottwald med bland andra norrmannen Magnus-H Moan, och tyskarna Tino Edelman och Eric Frenzel kan komma att göra upp om de övriga medaljerna. Senaste svenska topplaceringen i ett OS kom 1960, då Lars Dahlqvist kom på en åttonde plats.

TT-Spektra

Rodel

Historia

Norrmännen var, likt med mången annan vinteridrott, först ute på banan även vad det gäller rodel. Eller i alla fall något som kan liknas vid dagens rodel. Redan på 800-talet använde vikingarna strax utanför Oslo sig av rodelliknande träkälkar, dels som transportmedel men även som leksak.

De första internationella kälktävlingarna hölls 1883 i Davos, Schweiz, med deltagare från bland annat Australien, Tyskland, USA och Sverige. Banan var 4 km lång och Georg Robertson, Australien, och Peter Minsch, Schweiz, fick dela på segern efter att ha tagit sig i mål på strax över nio minuter.

VM på konstgjord bana avgjordes för första gången i sportens historiska vagga, i Oslo 1955. Internationella rodelförbundet bildades två år senare i Davos. Sin premiär på det olympiska programmet hade rodeln 1964.

Favoriter

Rodel är en geografiskt begränsad idrott där mästerskapsvinnarna år efter år kommer från samma länder, nästan uteslutande kring Alperna. Herrarnas guld kommer att stå mellan Armin Zöggeler från Italien, tyskarna Felix Loch och David Möller, samt Ryssen Albert Demtjenko. Zöggeler är den mest rutinerade och har en diger meritlista med olympiska medaljer från varje OS sedan 1994. På damsidan är det främst tyskorna Tatjana Hüfner och Natalie Geisenberger som stuckit ut under världscupsäsongen.

TT-Spektra

Shorttrack

Historia

Innan shorttrack hamnade på det olympiska programmet i Albertville 1992 var det vanligt att skrinnare på lång bana också tävlade i shorttrack. Många tränade kurvteknik och spurter på de små, taktäckta shorttrackovalerna och passade även på att ställa upp i tävlingar. I takt med att byggandet av taktäckta långa skridskoovaler fortskrider ser allt färre långbaneskrinnare nytta och behov av att använda de korta ovalerna och de två sporterna glider tydligt isär. Nu när shorttrack etablerat sig på det olympiska programmet har sporten blivit mycket specialiserad och en startlista i shorttrack delar inga namn med en startlista i på lång oval.

Favoriter

Förhandsfavoriterna på herrsidan heter Lee Jung-Su från Sydkorea och Charles Hamelin från Kanada, som båda har åkt bra under säsongen på både 1 500 och 1 000 meter. I stafetten bör Sydkorea räknas som lågoddsare med Kanada och Kina närmast efter.

På damsidan är Wang Meng, Kina, det stora namnet. Hon har dominerat främst 1 000 och 500 meter i världscupen i år. Det svenska hoppet står till Ranya Ezzi som egentligen inte bör ha något med medaljstriden att göra, men vem glömmer Steven Bradbury i OS 2002, som efter en diskvalificering av vinnaren i kvartsfinalen, 3 avåkningar i semifinalen och fyra avåkningar i finalen, stod som slutlig segrare.

TT-Spektra

Skeleton

Historia

Skeleton började som en dödsföraktande form av utförspulkaåkning i de Schweiziska alperna. För att göra åken mer intressanta och utmanande lade man till kurvor som ökade kraven på utövarna. Den först kända skeletontävlingen hölls redan 1887. Skeleton skall då har varit förebilden för bob. Det internationella förbund som bildades 1923 förde också de två sporterna tillsammans. Även den bana som bobåkarna tar sig igenom delas med skeletonåkarna.

Namnet skeleton, som man skulle kunna tro kommer från att farten man kommer upp i formligen skulle nöta av skinnet från skelettet, är i själva verket namnet på släden. Släden ansågs vara "skelettet" av en bob.

Skeleton gjorde sin olympiska debut i S:t Moritz 1928, hade ett uppehåll och var tillbaka 1948, även då i S:t Moritz. Efter det dröjde det till Salt Lake City innan skeleton var tillbaka på programmet. Då tilläts även damer deltaga.

Favoriter

Martins Dukurs, Lettland kommer till OS som klar ledare i världscupen, följd av tyskarna Frank Rommel och Sandro Stielicke. Bland damerna delas favoritskapet mellan Mellisa Hollingsworth, Kanada, Shelley Rudman, Storbritannien och tyskan Kerstin Szymkowiak.

TT-Spektra

Skidor

Historia

Snö har alltid varit ett ofog att färdas över och ett hinder som människan snabbt lärde sig hantera genom att fästa träbitar under skorna vilket tydligen underlättade framfarten i snön. Detta tror man att människan i mindre civiliserade och otillgängliga områden gjort i tusentals år.

Som fritidssysselsättning och tävlingsmoment gjorde sig skidåkning känt först på sent 1800-tal. 1892 hölls det tävlingar i Holmenkollen utanför Oslo, då främst i nordisk kombination, på 1900-talet utökades samma årligen återkommande tävling med ett separat längdskidåkningsmoment.

Längdskidåkning fanns med som olympisk gren redan vid de första vinterspelen i Chamonix 1924. Norrmännen, som förmodligen hade övat mest, intog fem av sex pallplatser på de två olika distanser som erbjöds, 18 och 50 km, ett brons missade de, det gick till Finland.

Favoriter

16 svenska deltagare är uttagna, nio i längd och sju i sprint, och det starka laget har många medaljchanser. Marcus Hellner är trea i den totala världscupen och tog en meriterande totalseger i Tour de ski i år. Både på 15 km och i lagsprinten, tillsammans med Emil Jönsson, kommer han jaga guld. OS-debutanten och sprintspecialisten Jönsson har visat fin form efter sin ljumskskada och vann sin senaste tävling i Otepää, Estland. Norrmännen Ola Vigen Hattestad och Petter Northug kommer dock göra allt för att förstöra för svenskarna. Hattestad leder sprintcupen medan Northug är totalledare i världscupen, etta i längd och fyra i sprint. I femmilen står hoppet till Johan Olsson och Anders Södergren. Tittar man utanför Norden finner man två mycket starka kort i tjecken Lukas Bauer och schweizaren Dario Cologna.

På damsidan jagar Charlotte Kalla likt Hellner medaljer både i längd och sprint. Favoritdistansen är 10 km och tillsammans med Hanna Falk ska hon försöka försvara det svenska guldet i lagsprinten från Turin-OS 2006. Anna Haag på 30 km och stafettlaget är två andra medaljaspiranter. I både längd och sprint hotar framförallt en trio bestående av polskan Justyna Kowalczyk, slovenskan Petra Majdic och finländskan Aino-Kaisa Saarinen. De tre är etta, två och trea i den totala världscupen och både Kowalczyk och Saarinen samlade på sig medaljer när VM avgjordes i Liberec, Tjeckien, förra året. Sedan får man självklart aldrig räkna bort norskorna.

TT-Spektra

Skidskytte

Historia

Länge försökte OS-ansvariga skapa en vintersport som skulle motsvara sommarsporten modern femkamp. Till St Moritz 1948 introducerades en sport bestående av längskidåkning, skytte, alpint, fäktning samt hästridning. Succén uteblev men kombinationen skytte och längdåkning överlevde och första världsmästerskapen hölls 1958 i Österrike. Redan två år senare, till Squaw Valley, var den en officiell olympisk sport. Damerna debuterade i OS 1992 i Albertville.

Så avgörs de olika diciplinerna

Skidskytte funkar så att den tävlande åker en viss sträcka för att sedan stanna vid skyttestationer där fem måltavlor ska träffas. Avståndet till måltavlan är 50 meter och tavlans storlek varierar beroende på om åkaren skjuter stående eller liggande. Vid stående skytte är tavlan 115 millimeter i diameter medan målet endast är 45 millimeter vid liggande. Missas en måltavla måste åkaren antingen skida straffrundor eller drabbas av tidstillägg.

När skidskytten kommer fram till skyttestationen har den avverkat en längre sträcka och är uppe i varv _ i den situationen gäller det att försöka lugna ner sig, finna en stabil andningsrytm och koncentrera sig på skyttet.

Det olympiska programmet i skidskytte består av tio tävlingar. Herrar och damer tävlar i distans, sprint, jaktstart, masstart och stafett.

I sprint är sträckan 7,5 kilometer för damer och 10 kilometer för herrar. De tävlande skjuter två omgångar, en gång liggande och en gång stående. De 60 bästa åkarna i denna tävling kvalificerar sig till jaktstartstävlingen. I jaktstart startar åkarna baserat på hur de slutade i sprinttävlingen. Ettan i sprinttävlingen startar först och jagas sedan av de efterföljande. Damernas sträcka är 10 kilometer och herrarnas är 12,5 kilometer. Vid distans är banan 15 kilometer respektive 20 kilometer och i masstart åker damerna 12,5 kilometer och 15 kilometer för herrarna.

I jakstart, masstart och distans skjuter man fyra gånger, två gånger liggandes och två gånger ståendes. I distanstävlingen innebär varje missat skott en tilläggsminut medan den tävlande i övriga grenar måste åka en straffrunda på 150 meter.

Fyra personer ingår i varje nations stafettlag. Sträckan är 4x7,5 kilometer både för damer och herrar och varje åkare ska under sin sträcka stanna två gånger för skytte. I skyttet ska fem måltavlor träffas på åtta skott men de tre sista skotten är reservskott och måste laddas på plats _ en efter en. Om åkaren inte lyckats träffa måltavlorna blir det straffrundor på 150 meter för varje miss.

Favoriter

Sverige skickar tio deltagare till Vancouver och har flera klara medaljchanser, inte minst genom bragdguld- och Jerringprisvinnaren Helena Jonsson. Carl-Johan Bergman och Björn Ferry har rimliga chanser att ta medalj i de individuella grenarna, Bergmans största chans är sprinten medan Ferry haft en skadedrabbad säsong och har mer osäker form. Men det är i stafetten Sverige får se sin stora medaljchans på herrsidan med Norge, Österrike och Tyskland som främsta motståndare. Anna Carin Olofsson-Zidek och Helena Jonsson kan mycket väl stå på pallen tillsammans i samtliga individuella tävlingar men med så små marginaler som det är i skidskytte går det inte att tala om säkra medaljer. Det finns minst ett tjugotal medaljasprianter till start i varje lopp. Damlaget i stafett visade i och med världscupsegern i Ruhpolding den 15 januari att det vid en fullträff kan åka ifrån alla.

TT-Spektra

Skridsko

Historia

I hundratals år har människan laborerat med olika sätt att smidigt ta sig fram över frusna vattendrag. Allt från bendelar till metallbitar har spänts under skor och pjäxor för att fortare kunna ta sig över isen. Den äldsta version av skridskor man har påträffat är från så långt tillbaka i tiden som 20 000 år före kristus.

På 1200-talet var holländarna bland de första med att utveckla skridskoåkningen för att ta sig mellan byarna på frusna kanaler. I slutet av 1600-talet hade den spridit sig över kanalen till de brittiska öarna och de första skridskoklubbarna var senare ett faktum.

Sporten spreds snabbt till övriga Europa och Nordamerika. Den första officiella skridskotävlingen skall ha hållits i Norge 1863, det första världsmästerskapet i Holland 1889.

Skridsko har funnits med på det olympiska programmet sedan den första vinterolympiaden 1924 i Chamonix. Damerna fick vara med och tävla först 1960 vid OS i Squaw Valley, Kalifornien

Favoriter

Herrarnas kortdistanser kommer på 500 meter handla om vilken sydkorean, Lee Kang-Seok eller Lee Kyou-Hyuk, som bäst prickat formen, möjligtvis kan Finlands Mika Poutala ha något att säga till om. Mellandistanserna kommer Shani Davis från USA bli svårslagen i då han har dominerat dessa totalt i världscupen. På 5 000 och 10 000 meter blir det troligtvis en uppgörelse mellan de två holländarna Sven Kramer och Bob de Jong. Sverige med Joel Eriksson, Daniel Friberg och Johan Röjler ska ha bra chans till en topp tio-placering i stafetten, där Holland och Norge troligtvis gör upp om guldet. Damernas främsta favorit finner man på mellandistanserna, där hemmahoppet Christine Nesbitt bör ha goda chanser att ta hem både 1 000 och 1 500 meter.

TT-Spektra

Snowboard

Historia

Snowboardsporten utvecklades under 1960-talet i USA och är den yngsta sporten i den vinterolympiska familjen. Det första världsmästerskapet arrangerades så sent som 1983 i USA och spelen i Vancouver blir blott de fjärde med snowboard på programmet efter Nagano 1998, Salt Lake City 2002 och Turin 2006.

Idén till sporten och utformandet av brädan inspirerades till stor del av surfsporten och utövarna var i början desamma. Snowboard sågs länge som en ren modefluga och spåddes en kort karriär som bred sport.

Idag finns miljontals utövare och en stor industri uppbyggd kring den numera väletablerade snöbrädan. Till spelen i Turin tillkom en tredje disciplin förutom halfpipe och parallellstorslalom. Boardercross kan jämföras vid ett Formel-1-lopp där fyra åkare kämpar om att komma först igenom en bana med både skarpa svängar och höga hopp.

Favoriter och svenskt deltagande

Till skillnad från OS i Turin, då Sverige skickade 13 deltagare skickar man i år endast en, Daniel Biveson. Leder världscupen just nu gör Pierre Vaultier (snowboardcross) från Frankrike, tätt följd av österrikaren Benjamin Karl (parallellstorslalom) och de ses som favoriter i respektive gren inför årets OS. Svenske Biveson ligger inför OS på en 18:e plats i parallellcupen. Bland damfavoriterna nämns Fränzi Mägert-Kohli, Schweiz och Nicolien Sauerbreij, Holland, i parallellstorslalom, Maelle Ricker, Kanada i snowboardcross och kinesiskorna Cai Xuetong och Sun Zhiefeng i halfpipe.

TT-Spektra