Han talar av egen erfarenhet. Trots att det gått sju år sedan hans Victory Tilly lämnade ett positivt dopingprov blir Tillander fortfarande både ledsen och upprörd då han tänker på det.
- Det går inte att skydda sig inom travet. Även när en häst av misstag får i sig ett medel tvingas man stå där med skammen.

Efter att Victory Tilly i slutet på februari 1999 vunnit sitt sjunde lopp på Solvalla togs ett dopingprov med spår av koffein och teofyllin.
- Det var ett ruggigt hårt slag för mig och min fru och tyvärr kommer våra namn alltid vara förknippade med den där händelsen, säger Tillander.
Ändå var det inte han eller hustrun som pekades ut. I travsporten är det tränaren som bär ansvaret och det var Glen Norman som dömdes till tre månaders avstängning.
Även om han inte hade något formellt ansvar blev Hans-Gunnar Tillander indirekt dömd.
- Folk började uppträda annorlunda och Solvallas vd gick omvägar för att slippa hälsa på mig.
Även i sitt civila arbete märkte Tillander att många plötsligt såg på honom
med andra ögon än tidigare.
- Jag hade en verksamhet med 400 anställda. De hade hört om dopingfallet och trodde att jag ägnade mig åt skumma saker. Jag som alltid varit starkt emot doping inom både humanidrott och hästsport var plötsligt själv misstänkliggjord. Det var jobbigt.

Hans-Gunnar Tillander tog konsekvensen. Efter 38 år i branschen och efter att ha fött upp över 300 travare sålde han alla sina svenska tävlingshästar i Stall Tilly.
Däribland alltså Victory Tilly som då hade sprungit in knappt två miljoner kronor. När stjärntravarens karriär nyligen avslutades var han med runt 38 miljoner kronor i insprungna prispengar Sveriges segerrikaste häst genom tiderna.
Du måste ha ångrat försäljningen många gånger?
- Aldrig. Jag kunde inte vara kvar i en sport som behandlar sina utövare illa. Och att Victory Tilly fick komma till Stig H var det bästa som kunde hända, vi själva hade aldrig kunnat få ihop ett sådant fantastiskt ekipage, säger Hans-Gunnar Tillander.
Sedan några år tillbaka har Stall Tilly
åter tävlingshästar
- Jag är ständigt oroad över att något ska hända igen. Trots att jag aldrig haft en tanke på att dopa en häst eller fuska på annat sätt kan jag inte känna mig helt säker.

Varför?
- Gränsvärdena är alldeles för låga. Det handlar om nanogram vilket är kvantiteter som alltid finns i miljön. Det som i själva verket är medicinering framställs som doping. För att känna sig helt säker skulle man behöva förvara hästarna i kliniskt ren laboratoriemiljö i rostfritt och det är väl ingen som vill.
Hans-Gunnar Tillander är mycket kritisk mot de styrande i Svenska travsportens centralförbund (STC).
- Det är inkompetent folk från högsta ledning och neråt. När det kommer ett positivt dopingprov finns inga klara rutiner hur man ska hantera det. Man tar inget ansvar och verkar inte bry sig om att helt oskyldiga personer bestraffas och sen tvingas leva med stämpeln fuskare.