I Sverige finns inga alper som i Österrike och Schweiz. Det har varit naturligt att de flesta svenska utförsåkare satsat på Stenmarks gamla paradgrenar slalom och storslalom.
Men då Pernilla Wiberg en gång bestämde sig för att satsa på störtlopp och super-G och nådde framgång har skidförbundet satsat på fartgrenarna på damsidan. En satsning som trappades upp när Anja Pärson blev en fartåkare. Hon och några av landslagskamraterna har till exempel varit i Chile och tränat tillsammans med fartspecialister från andra nationer.
Annat har det varit på herrsidan. Patrik Järbyn var länge ensam i det svenska landslaget att helhjärtat satsa på störtlopp och super-G, ibland i sällskap av Fredrik Nyberg vars huvudgren alltid har varit storslalom.
Våren 2003 kastades Järbyn ut ur landslaget och det var inte bara på grund av uteblivna resultat utan det enkla faktum att förbundet ville lägga ner fartsatsningen. Men Järbyn kom tillbaka och idag fick han sin belöning i form av Sveriges första störtloppsmedalj på herrsidan.
Efteråt hyllades han bland annat av landslagstränaren Florian Winkler som vill ha fler svenska ungdomar som satsar på störtlopp och att större resurser läggs på träningsläger och annat.
Även alpinchefen Johan Monsén stämde in i hyllningskören och pratade om hur stort det är att ta medalj i störtlopp och vad det kan betyda för att få sponsorer till verksamheten.
De pengarna bör användas för att ge unga fartåkare som Hans Olsson, Niklas Rainer och 18-årige Matts Olsson de bästa förutsättningar inför kommande VM och OS. Patrik Järbyn visade i Åre att åkare från ”platta” Sverige kan konkurrera med åkare från de traditionella alpländerna i deras ”egna grenar”.
”Öka satsningen på fartgrenar”
PERSPEKTIV. Anja Pärson visade idag en gång för alla att svenskor kan dominera den osvenska grenen störtlopp. Att hennes manliga lagkamrat Patrik Järbyn tog brons i samma disciplin är en lika stor bedrift om man ser till förutsättningarna. Nu är det dags för en utökad fartsatsning på herrsidan.
Fler kommentarer
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet









