Giganterna dominerar Champions League-fotbollen som vanligt.
De har de bästa spelarna och störst plånbok.
Men bäst ekonomi? Knappast.
I stället har flera av de mest framgångsrika europeiska klubbarna samtidigt enorma underskott i kassakistorna.
– Det finns ett genuint konstruktionsproblem i den europeiska klubbfotbollen, säger Lars-Christer Olsson, tidigare vd för Europeiska fotbollsförbundet (Uefa) och nu ordförande för Svensk elitfotboll (Sef).
– Jag kallar det för ”financial doping” och det kommer alltid att finnas folk som är duktiga på sånt.
Financial fair play
En fotbollsklubb måste uppfylla flera licenskriterier för att få delta i Uefa-turneringar. De ekonomiska kraven i reglementet, som kallas "Financial fair play" (FFP), har blivit en allt viktigare del. Syftet är att få klubbarnas ekonomi i balans, vilket också ska ge en rättvisare konkurrenssituation för mindre klubbar.
Delar av FFP-regelverket är i gång sedan i fjol för att träda i full kraft 2015. Bland de möjliga sanktionerna finns exempelvis böter, poängavdrag och avstängning från internationella tävlingar.
Flera klubbar har portats från Europa League och Champions League och för en tid sedan meddelade Uefa att man beslutat att tills vidare frysa prispengar till 23 klubbar på grund av deras ekonomiska situation. TT-SvD
Men det är desto svårare i praktiken.
För även om reglerna ska börja gälla för fullt först 2015 har storklubbarna redan börjat leta sätt att ta sig runt dem.
Real Madrid vill bygga en lyxig hotellanläggning – inklusive nöjespark och fotbollsarena – i Förenade arabemiraten. Turkiska Trabzonspor planerar för ekonomiskt självförsörjande genom att bygga ett vattenkraftverk vid Svarta havskusten.
Andra klubbar tecknar i stället hårt kritiserade sponsoravtal, som enligt bedömare inte står i proportion till det uppskattade marknadsvärdet. Flygbolaget Etihad, Manchester Citys namnsponsor till arenan, ska enligt vissa uppgifter betala så mycket som 400 miljoner pund (motsvarande 4,2 miljarder kronor) för äran, medan Chelsea tecknat avtal med ryska gasjätten Gazprom.
I sommar har bland andra Paris Saint-Germains vidlyftiga spelarköp höjt en del ögonbryn. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP förhandlar Zlatan Ibrahimovics franska klubblag dessutom med en ny tröjsponsor som ska vara beredd att betala 100 miljoner euro om året.
En av de mest högröstade kritikerna är Arsenal-managern Arsène Wenger.
– I slutänden är det fotbollen som blir lidande. Se bara på vad som hände på transfermarknaden i somras. PSG är ambitiösa, de har resurser och då blir det så här, säger han till Daily Mail.
– Europa är som Titanic. Men vi fortsätter som om inget spelade någon roll. Nu mer än någonsin måste vi sköta våra klubbar på ett kontrollerat sätt, annars kommer alla att bli lidande.
Även Lars-Christer Olsson ser med oroliga ögon på det som händer i de stora klubbarna och konstaterar att de närmaste åren blir extremt viktiga för den europeiska fotbollen.
– I Uefas senaste redovisning hade över 70 av de ungefär 650 klubbarna högre löneutbetalningar än deras totala omsättning, säger han.
– Jag hoppas ju att reglerna får effekt, men jag är inte jätteoptimistisk egentligen. Det beror på vilken kraft Uefa kan visa, de måste också gå in och statuera exempel på något sätt.
Uefaordföranden Michel Platini lovar också krafttag, oavsett om det drabbar en storklubb som Manchester City i Premier League, eller som PSG i hans hemland Frankrike.
– Uefa är till för att skydda klubbarna, inte ta död på dem. Jag vill helt enkelt att klubbarna ska göra av med pengar som de har, inte det som de inte har, säger Platini till the Guardian.
– Vi fattar beslut som gäller engelska, franska och ryska klubbar. Kanske blir jag impopulär i Frankrike, men de kommer att respektera mig.
