Vi har gått och väntat i månader, veckor och dagar och sedan är drömfinalen över på mindre än tio sekunder. Det spelar ingen roll.

Minnena lever hela livet, för det här var en klassisk OS-final. Usain Bolt skrev sitt signatur över hela London och fick läktarna att explodera med en enorm finish.

Jag är mållös.

• 9,63 var en makalös uppvisning av spelens största stjärna.

Yohan Blake gjorde sitt livs lopp, han sprang på ruggiga 9,75 men ingenting hjälpte. Han var en halv evighet efter och den unge kronprinsen som ville välta kungen får nöja sig med att vara tvåa ett tag till.

Jag är inte förvånad, jag trodde på Bolt före spelen, men jag trodde nog att kampen skulle bli jämnare.

Men Usain Bolt var för bra och det luktade OS-guld om honom igen redan efter semifinalen. Uppvisningen då rätade ut alla frågetecken och i finalen tystade han alla tvivlare.

OS hetaste duell är över och på läktarna står folk och skrek "Usain, Usain" så att håren reser sig på armarna.

Usain Bolt är nu uppe på fyra OS-guld och det kommer mera här i London. Orkar han till Rio de Janeiro kan han bli friidrottens störste någonsin, men än så länge är det Carl Lewis med sina nio guld som har den titeln.

När vi gick in i spelen fanns det tre stjärnor som lyste starkare än alla andra:Jamaikas Usain Bolt, USA:s Michael Phelps och Schweiz Roger Federer.

En stjärna vann över hela världen. En annan förlorade tungt.

En av dem lyser vidare till nästa OS, en har slutat nu och den tredje är knappast med om fyra år. Även om han vill.

Roger Federer är hela OS älskling, och alla, alla – utom britterna - ville att han skulle få vinna ett OS-guld på Wimbledons centercourt i går.

Jag hoppades själv att han skulle få kröna hela karriären med det där OS-guldet, och sedan stå där och säga att tack för allt, nu är karriären över.

Men Andy Murray var för bra. Tyvärr - och det där tennisguldet kommer britterna att räkna som ett av sina allra tyngsta.

Kanske kommer det något bra ut av den här förlusten, för Roger Federer öppnade igår för att spela i Rio de Janeiro på hardcourtbanorna där 2016.

Det skulle vara underbart att få se världens främste tennisspelare någonsin i ytterligare fyra år, men jag tror inte att det kommer att ske.

Detta var nog den sista chansen att vinna.

Den tredje stjärnan, Michael Phelps, har varit mindre omsusad än tidigare.

Det är inte så underligt, åttaguldsshowen från Vattenkuben i Peking 2008 går inte att upprepa och han har aldrig varit så stor som då. Michael Phelps fick en dålig start på spelen när han krossades av Ryan Lochte och missade guld i sin första gren, 400 meter medley.

Men sedan tog hans sista OS-resa fart ordentligt. Det blev till sist fyra guld och han var bättre än rivalen och lagkompisen Ryan Lochte. Det tyngsta var när han slog Ryan Lochte på 200 medley. Dessutom vann han 100 fjäril, 4x200 fritt och 4x100 medley. Dessutom två silver, oväntat nog på paraddistansen 200 fjäril och mindre oväntat på 4x100 fritt.

Michael Phelps lämnar London som tidernas mest vinstrike olympier med 18 guld, två silver och två brons. Det är ofattbart stort.

Ändå väckte hans guldjakt här i London inte hälften så mycket uppmärksamhet som Roger Federers väg mot OS-finalen. Och bägge var bara en uppvärmning inför den stora showen: Bolt mot Blake.

Usain Bolt var Londonspelens största stjärna redan innan spelen.

Han är ännu större nu.

Det var ett privilegium att få titta på.

OS-guider:

Svenskarnas program – timme för timme

Komplett OS-program med svenska tv-tider

Här är de svenska hoppen i London-OS