-”Aaaah, åååhhh, aaahhh” – Jimmy Lidberg stönar och grimaserar där han liggandes på mage använder all sin kraft för att pressa kroppen och händerna mot den v-formade plattan som idrottsforskaren Johnny Nilsson manövrerar med en stång.

Ett ryck åt sidan får plattan att luta och efter att med några långsamma drag ha värmt upp den tvåfaldige VM-silvermedaljören gör Nilsson åtta kraftfulla ryck till höger i snabb följd.

Kort paus och sedan åtta lika kraftfulla drag åt vänster.

Jimmy stönar men är som ett med plattan och så ska det se ut också på mattan då 96-kilosklassen avgörs i Excel Arena den sjunde augusti.

– Just de här explosiva rycken motsvarar attacker från motståndare som tänker rulla mig, säger OS-debutanten från Farsta och pustar ut efter att ha avverkat ytterligare ett antal repetitioner på sin uppfinning.

– Jag fick idén efter min axelskada för fyra år sedan då jag tappademycket styrka. Jag berättade för Johnny hur jag tänkte och sen byggde han den här.

Nilsson är lärare och forskare på GIH och hade redan tidigare gjort ett par specialbyggen åt Jimmys storebror Martin som tog både VM- och EM-guld.

– Bröderna Lidberg tänker utanför boxen och hittar sådana där annorlunda lösningar som de största idrottsmännen ofta gör, säger Nilsson.

Konstruktionen kallas ”Viggen” eller ”Mördarmaskinen”, allt beroende på om det är utseendet eller funktionen som avses.

– Det gör ont att andas flera dagar efter ett träningspass på den där. Den kommer åt musklerna mellan revbenen och det gör man inte med vanlig styrketräning, säger Jimmy.

Tanken med uppfinningen var att stärka och genom excentrisk träning också förlänga de muskler som är viktigast i parterr-underlägen vilket varit hans akilleshäl.

Extra tydlig blev den efter axelskadan 2008 då Lidberg inte lyckades kvala in till Peking-OS. Visserligen tog han VM-silver året efter men åkte på fyra rullningar varav den sista då han i finalen var bara 13 sekunder från guldet. De senaste årens otaliga träningspass på maskinen har gett resultat.

- Idag är jag nog en av de sex, sju bästa i underläge och jag åkte inte på en rullning i förra årets VM.

Silvermedaljen i Istanbul hösten 2011 innebar att Jimmy kvalade in till London-OS och han behövde inte vänta på klartecken från Sveriges olympiska kommitté (SOK) utan var med bland de nio första som togs ut redan i oktober.

– Det var jäkligt skönt att bli klar så tidigt och många spänningar släppte. Innan dess hade jag haft uppförsbacke i många år.

Lidberg hann inte mycket mer än att lägga upp sin planering mot London-OS förrän han tvingades riva upp den.

Först försvann två veckor.

- Jag slant med kniven då jag skulle skära upp julskinkan. Det blev ett djupt sår och jag fick sy men som tur var hade senorna klarat sig.

Efter det fick han lunginflammation men det stora bakslaget kom under en match i tyska ligan.

- Det både hördes och kändes att något brast i ljumsken som jag haft småont i under flera år.

Utöver en kraftig bristning i höftböjarmuskeln hade en del av ledkanten slitits av.

- Det blev sex veckors rehab istället för den brottningsträning jag hade tänkt, säger Jimmy som föll direkt då han på EM i mars gjorde sin första tävling på fem månader.

Eftersom brottningskalendern under våren varit fylld av OS-kval dröjde det till juni innan Lidberg tävlade igen och då kom trea på en GP-tävling i Ukraina där större delen av världseliten var med.

- Jag fick kvittot jag ville ha. Innan dess hade jag tränat väldigt bra under lång tid men börjat känna lite panik över att inte få tävla.

Jimmy är nu på träningsläger i Spanien och skulle till helgen ställt upp i en GP-tävling där.

- Jag drar mig ur. Under lägret har jag haft känningar i min ljumske och jag måste lyssna på kroppen, säger han och ger sen lugnande besked för framtiden.

- Det är absolut ingen fara med OS men det är lite frustrerande att inte kunna följa planen.

- Det är bara att gilla läget och hoppas på att den lilla extra vilan bidrar till storformen, säger Jimmy Lidberg.