Maracana-stadion byggs om inför fotbolls-VM och OS.
FELIPE DANA/AP
På kort tid har Brasilien – två gånger om – lyckats med det som många städer och länder bara har storslagna drömmar om; att få arrangera ett idrottsevenemang med global räckvidd.
Kommande fotbolls-VM och sommar-OS ligger dessutom tätt efter varandra i tiden, vilket ökar exponeringstiden och pr-värdet för landet betydligt.
– Brasilien har möjlighet att få tre år på världsscenen, istället för ett par veckor som det brukar vara i samband med ett OS. Om den brasilianska regeringen inser värdet av detta så kommer man kunna dra full nytta av att man har världens uppmärksamhet under så lång tid, sade IOK:s förre marknadschef Michael Payne i en intervju nyligen med en brittisk tidning.
Det är ingen slump att Brasilien på kort tid lyckats knipa både OS och fotbolls-VM. 2007, samma år som Fifa beslutade att tilldela landet fotbolls-VM för 2014, hölls de Panamerikanska spelen i just Brasilien. Det arrangemanget var viktigt på flera sätt.
Dels är erfarenheten som värd av internationella idrottsevenemang ett måste för att komma ifråga för OS, dels gav de Panamerikanska spelen Brasilien en kvalitetsstämpel som arrangör. Därtill har São Paulo de senaste åren lyckats knyta till sig den prestigefyllda säsongsavslutningen av Formel 1, vilket också är ett bevis för att man kan hantera större idrottsevenemang.
– Att arrangera mindre, internationella tävlingar som de Panamerikanska spelen är ett obligatoriskt steg mot att få stå som värd för ett riktigt stort evenemang som OS, skrev den internationella konsultfirman AT Kearney nyligen i en rapport.
Att fotbolls-VM 2014 tilldelades Brasilien överraskade kanske få. Men när IOK bestämde sig för sommar-OS 2016 i Rio framför favorittippade Chicago, så var det desto fler som höjde på ögonbrynen. Med IOK:s beslut fanns en viss logik, inte minst sett till de massiva investeringar i infrastruktur som värdstäderna vanligen brukar tvingas till.
Förhoppningen är att delar av de infrastruktursatsningar om 220 miljarder kronor som görs inför fotbolls-VM även ska kunna utnyttjas för OS. Det gäller bland annat den legendariska fotbollsarenan Maracanã i Rio som inför fotbolls-VM kommer att byggas om och renoveras, samma arena planeras att stå värd för öppningsceremonin i OS.
Men det var framför allt de Panamerikanska spelen 2007 som gjorde att organisationskommittén för OS i Rio kunde peka ut en rejäl fördel när IOK skulle bestämma sig för värdstad; mer än hälften av alla OS-anläggningar som krävs i Rio existerar redan. Samtidigt innebär fotbolls-VM 2014 att två andra infrastrukturella problem i Rio hanteras i god tid innan OS; utbyggnaden av kollektivtrafiken och byggandet av fler hotell.
Kommande OS och fotbolls-VM i Brasilien bekräftar också två tydliga trender inom idrottsvärlden; det blir allt vanligare att länder får arrangera flera evenemang på kort tid och allt fler av de riktigt stora evenemangen förläggs till tillväxtekonomier. Vinter-OS 2014 och fotbolls-VM 2018 kommer exempelvis båda att hållas i Ryssland.
– OS i Rio är en utmärkt möjlighet att stärka ekonomin i hela landet genom ökade investeringar och nya affärsmöjligheter, sade exempelvis Carlos Nuzman, som leder organisationskommittén för OS i Rio, till brasiliansk media för en månad sedan.
Han får medhåll från IOK:
– Rio är en av de städer som kommer att dra mest fördelar genom hela historien av att hålla ett OS, menar IOK:s exekutive direktör Gilbert Felli och pekar på de investeringar som görs i kollektivtrafiken och Rios hamn.
Faktum är att enbart OS 2016 väntas ge betydande bidrag till Brasiliens fortsatta tillväxt de kommande åren och stärka landets ekonomi. Enligt beräkningar från det brasilianska idrottsdepartementet väntas OS skapa 120.000 arbetstillfällen per år fram till 2016, därefter 130.000 arbetstillfällen per år fram till 2027.
I en tillväxtekonomi som Brasiliens är det precis den typ effekter som värdlandet vill kunna lyfta fram. För IOK och Fifa är det siffror som visar att mästerskap som OS och fotbolls-VM har effekter långt utöver de sportsliga prestationerna. I utvecklingsländer och tillväxtekonomier kan det faktiskt bidra till att bekämpa fattigdom.
Men även om Brasilien är ett utmärkt exempel på ett land som medvetet satsat på att få arrangera stora mästerskap och insett kopplingarna till den ekonomiska tillväxten, så lär det dröja innan länder som Azerbajdzjan, Ukraina eller Kenya får förtroendet som exempelvis OS-arrangörer.
Just nu pekar mycket på att sommar-OS 2020 tilldelas Tokyo och att spelen 2024 går till en amerikansk stad, Dallas och Los Angeles finns med i förhandstipsen. Därmed skulle trenden att låta stora mästerskap agera katalysatorer i tillväxtekonomier att brytas.
