LILLEHAMMER I dag inleder Marcus Hellner världscupsäsongen i Sjusjöen. Förhoppningsvis är det startskottet för ännu en bragdartad säsong. I fjol var han en i kvartetten som belönades med Bragdduldet efter stafettguldet i OS. Där vann han också tremilen med skidbyte, till mångas – inklusive sin egen – förvåning.

Under VM i Oslo placerades Hellner i skaran av förhandsfavoriter i de flesta grenar – utom i sprint. Det fanns till och med experter som ansåg att Hellner borde spara krafterna till lopp där han hade större medaljchans.

–Nej, det var kanske inte lika många som trodde på mig i sprint. Själv tänkte jag att jag i alla fall borde ha chans att ta mig till final och väl där vet man aldrig. Men det var mest en önskedröm, säger Marcus, som använde sig av samma taktik i varje heat under dagen: en lugn start och så avancemang under slutdelen av banan.

–Det är klart jag drömde om att vinna, men jag trodde aldrig att det skulle bli på det sättet. Jag trodde mer att jag skulle behöva tur, att någon skulle ramla och jag med lite tur kunde kämpa mig fram. Men det behövdes inte, när jag fick fritt fram orkade jag köra från dom och det hade jag inte kunnat drömma om.

Jag satsade så våldsamt så jag var säker på att jag skulle börja krokna uppe på hyllan.

I finalen ställdes han mot två svenska lagkamrater, två norrmän och en estländare och 20000 supportrar kring banan i Holmenkollen. De ville se Petter Northug spurta hem guldet, men det blev aldrig någon duell.

När Hellner gjorde sitt sanslösa ryck i sista uppförsbacken – som sedan (i alla fall av svenskarna) fick namnet Hellnerbacken – hängde ingen med. Inte ens Northug.

–Jag kände mer än såg att jag fick lucka när jag kom till krönet. Men jag satsade så våldsamt så jag var säker på att jag skulle börja krokna uppe på hyllan. Jag tänkte att ”snart kommer dom”. Men det gjorde dom inte och jag blev inte trött. Jag var i ruskigt bra form helt enkelt och den känslan får man inte uppleva särskilt ofta. Det var häftigt, säger Marcus.

Att värste antagonisten Petter Northug blev tvåa och fick nöja sig med att spurta ner en svensk – bronsmedaljören Emil Jönsson – var av mindre betydelse.

– Det spelar ingen roll vilka jag slår bara jag vinner.

Men att vinna inför ett fullpackat Holmenkollen i skidvärldens huvudstad var stort.

–Det var fantastiskt. Det är klart att norrmännen helst vill se sina egna vinna, men det är en väldigt trevlig och skidkunnig publik som uppskattar bra prestationer vem som än gör dom.

–Jag blev hyllad på stadion och prisutdelningen nere på stan var grym, helt öronbedövande, säger Marcus.

Den här helgen är Marcus och den övriga skideliten tillbaka i Norge för att inleda världscupsäsongen.

Platsen är Sjusjöen, ett längdåkningscentrum två mil från Lillehammer. Sjusjöen fick ta över premiären på grund av snöbrist i Beitostölen.

–Det är skönt att komma igång. Försäsongen har varit speciell. Det har inte blivit många pass på snö sedan vi kom hem från lägret i Italien för snart en månad sedan. I fjol hade vi snö hemma i Gällivare i början av oktober, säger Marcus som i den nationella premiären förra helgen var 44 sekunder efter segraren efter 15 kilometers åkning.

–Det var inget vidare, men inget katastroflopp. Jag har koll på läget och ska vara mycket piggare nu. Inför förra helgen hade jag bara löptränat i en vecka och det kändes som jag blev lite bekväm under loppet och hade svårt att bita i.

15 kilometer fristil (10 för damerna ) och stafetter i morgon väntar under premiärhelgen. Hellner brukar bita ifrån sig bra när världscupen startar. Två gånger har han vunnit premiärloppet – båda gångerna hemma i Gällivare.

–Med tanke på vilka varierande förutsättningar alla haft kan det nog bli en del överraskande resultat i de första tävlingarna. Många har få träningspass på snö de senaste veckorna och alla är less på att plocka fram rullskidorna eller ägna sig åt löppass, säger Marcus, som vill känna gryende form i dagens lopp.

–Jag får ta tag i mig själv och kriga hårdare, för jag vill vara bra med från början i vinter. Målet är självklart en plats på pallen, säger Marcus Hellner.

Och Marcus tycker att det känns bättre dag för dag.

–Jag känner mig absolut mer taggad, jag har saknat den här världen och det roligt att komma in i hetluften igen. Det känns bra, men det går inte att veta riktigt vad formen har att erbjuda, säger Marcus, som under gårdagen testade premiärspåren.

–Det blir fina förhållanden. Rättvisa och utslagsgivande banor, säger Marcus, som tar de sedvanliga sticken från konkurrenten Petter Northug med jämnmod.

– Det är som vanligt. Han är en stor skidåkare med en stor trut. Men det är väl kul, jag har ingen replik utan ser fram emot kampen i spåren, ler Marcus.