–Det hände ju saker hela dagen så det blev inte tid för något annat. Jag var hos Radiosporten på eftermiddagen och när jag kom hem hann jag bara slänga i mig en omelett innan det var dags att ge sig iväg till SVT, säger Jonas och skrattar dagen efter det historiska tillkännagivandet av Svenska Dagbladets guldmedaljnämnd.

När vi talas vid är han på Idrottens hus i Stockholm och bjuder på SvD:s bragdtårta hos Svenska handikappförbundet efter att ha suttit i morgonsoffor hos SVT och TV4. Reaktionerna har avtagit, men fortfarande är mobiltelefonen i hög grad aktiv. Hans vän och konkurrent till bragdguldet, simmarkämpen Anders Olsson, hade skickat ett grattis-sms som Jonas tacksamt svarade på.

–Jag ska ringa upp honom och snacka lite senare i eftermiddag. Han är en fantastisk idrottsman.

Och för första gången på hur länge som helst ställde Jonas Jacobsson in träningen på den lilla skjutbanan i Krokek. Det fanns inte tid helt enkelt. Träningskompisen Björn Bergström hade förstås hört av sig bragddagen och på sätt och vis var han en del i framgången i Paralympics i Peking. Det var med Björns lånade gevär Jonas vann en av de tre guldmedaljerna. Plus att de två har många och långa träningstimmar tillsammans i skogsbrynet.

–Jag hoppas att han känner sig lite delaktig, säger Jonas.

Uppståndelsen kring skyttekungen Jonas Jacobsson har varit enorm och lär inte lägga sig än på ett tag.

–Ja, jag börjar inse nu att utmärkelsen har berört ganska många, säger han.

Efter det stilla firandet i Idrottens hus väntade hemfärd till lilla Krokek i Kolmården. Från Östergötlands högste ämbetsman, landshövding Björn Eriksson, fick han en hälsning på tisdagen. Eriksson är ordförande i skidskytteförbundet och befann sig på världscuptävlingarna i Östersund.

Krokeks egen bragdmedaljör är på väg mot vardagen igen. Än är det fest, om än av det stillsamma slaget. Jonas Jacobsson är inte de stora gesternas man. På fredagen ska han fira någon som betytt mycket för honom, från allra första början. Då fyller pappa Gert 76 år.