Guldparet från Aten 2004 har valt ett annorlunda upplägg inför London-OS. När de flesta besättningar slipar på gemensam samträning, teknik och tajming har den svenska duon valt att träna på var sitt håll.
Då hade vi ju också kvalat in till OS. Det var inte längre bara en dröm”.
Henrik Nilsson om fjolårets VM-silver.
– Visst är det lite ovanligt att ett K2-par tränar på det här sättet. Men vi har försökt att hitta individuella planeringar som gör att våra aktiva kan satsa hundra procent mot OS och samtidigt få allt annat i livspusslet att passa in, säger kanotens förbundskapten Bengt Bengtsson.
Han befinner sig tillsammans med ett antal landslagskanotister, bland annat Marcus Oscarsson, i amerikanska Indian Harbour för ett två månader långt träningsläger.
Samtidigt förbereder sig Henrik Nilsson för ännu en tripp till Alcudia på Mallorca där hans egen kanotflotta väntar.
– Där finns all utrustning jag behöver. Jag tar bara resväskan och drar iväg. Det är väldigt smidigt, säger Henrik Nilsson.
De båda kanotveteranerna är inne i en period av lågintensiv träning. Under långa ensamma pass bygger man den grundkapacitet som fart- och snabbhetsträning ska bygga på under de sista månaderna på väg mot London. Med jämna mellanrum kollar de av läget via telefon.
– Vi har väl tusen mil tillsammans i kanoten. Vi har gjort samträningen tidigare och vet att tajmingen finns där. Det är lite som att cykla – har man en gång lärt sig så finns känslan där direkt. Vi kommer att köra tillsammans från maj och framåt. Då har vi gott om tid också för den finslipningen, säger Henrik Nilsson.
Efter OS-guldet i Aten tog K2-paret time out. Markus fortsatte på egen hand medan Henrik tog jobb som lärare på kanotgymnasiet i Nyköping. Planerna på en comeback med ännu ett OS som mål väcktes på allvar för drygt ett år sedan.
– Men det var inte bara att hoppa in och sätta sig i kanoten och säga att nu vill jag köra igen. Jag måste ju bevisa att jag dög, både för mig själv, förbundskaptenen och Markus.
Första världscuptävlingen efter nära sju års uppehåll gick okej, EM gav en femteplats – och från VM åkte svenskduon hem med en silvermedalj.
– Då hade vi ju också kvalat in till OS. Det var inte längre bara en dröm, säger Henrik Nilsson.
Nu är lärarjobbet tills vidare lagt på is. Parets OS-satsning är hundraprocentig sedan också Henrik kommit tillbaka till Sveriges olympiska kommittés topp- och talangsatsning.
– Kraven att komma med är hårda men har man väl visat de resultat som krävs är SOK duktiga på att skräddarsy upplägget efter den individuella situationen. Och det fungerar mycket bra för oss båda.
Träningsschemat har de lagt upp helt efter eget huvud. Förbundskapten Bengtsson ger sina OS-favoriter stor frihet under ansvar.
– De har en trygghet i sitt program och en erfarenhet som få kan mäta sig med. Det finns ingen anledning för mig att gå in och peta i det.
Likaledes OS-klara kanotisterna Anders Gustafsson och Sofia Paldanius har också de sina egna planeringar. Gustafsson har hyrt en lägenhet i Miami under ett halvår medan Paldanius valt att förlägga sin försäsongsträning till Australien under tio veckor.
– Att kunna välja själv är en stor del av drivkraften. När det är så mycket som står på spel gäller det att det ska funka för alla. Jag ser det som ett enormt energislöseri att försöka tvinga alla att gå i samma takt, säger Bengt Bengtsson.
Bengtsson räknar sitt nygamla K2 par som en given guldkandidat i London. Han har sett Henrik Nilsson bli allt starkare för varje månad som gått.
– Man ska ju komma ihåg att han kom tillbaka från att ha varit näst intill motionär till att vara med och ta VM-silver på mindre än ett år. Det är hos honom som förbättringen ligger och han lyfter sig hela tiden, säger Bengt Bengtsson.
Henrik Nilsson själv är inne på samma tankegångar.
– Jag både ser och känner att mina värden blir allt bättre. Jag ser varje träningspass som ett test på min förmåga och så här långt har det varit en skön känsla, säger han.
Har du sett om guldloppet från Aten för att få inspiration?
– Nej, det var länge sedan. Jag kollar mer på VM-loppet från i fjol. Det är mer inspirerande att se en ny satsning, en ny Henrik.
Har du hunnit skapa en bild av hur målgången i London ska se ut?
– Inte ännu. Men jag påminner mig om vad det är jag tränar för varje gång jag springer, åker skidor, simmar, styrketränar eller paddlar.
Är det rimligt att tro på ett nytt guld åtta år efter det senaste?
– Får vi till det som vi vill så är det absolut så. Lämnar vi OS utan medalj kommer vi att vara väldigt missnöjda.
