Inför helgens tävlingar i Falsterbo laddar Linda Heed upp hemma i Västerljung utanför Trosa tillsammans med lovande danska sjuåringen Sam.
”Jag vann SM!!!!!!” skriver Linda Heed i ett mejl sedan svenska mästerskapen i hoppning avgjorts i Ängelholm under midsommarhelgen. Ändå är segern inte överraskande. Våren 2004 har varit ett enda långt ärevarv.
Linda Heed inledde säsongen i Tyskland redan i januari för att toppa formen till Scandinavium i Göteborg och har inte kommit ned ännu. 24-åringen var bästa svensk i Scandinaviums Grand Prix och vann sedan Strömsholms Grand Prix i pingsthelgen. Lägg till ett antal topplaceringar i Sverige och internationellt på flera olika hästar.
- Jag har haft en kanonvår, säger Linda Heed, tillfälligt hemma på gården i idylliska Västerljung utanför Trosa.
Under våren har hon annars mest bott i sin silvergrå lastbil. I helgen rider hon i Falsterbo och hon siktar högt.
- Jag är inte i Falsterbo för att delta utan för att tävla.
Linda blev uttagen till Falsterbo efter framgångarna i Strömsholm. Uttagningen gav viss arbetsro under försommaren. De bästa hästarna behövde inte ens följa med till SM. Utmanarna i landslagsgruppen måste annars ständigt prestera för att eventuellt bli uttagna till nästa stora tävling.
- Är man inte på topp kan man inte välja tävlingar. Man måste visa att man kan varje gång - men det är inget konstigt med det, säger Linda och rör i kaffet med minnesskedar från ponnyallsvenskan.
Hon har tävlat i hela sitt liv. Sedan ett par år tillbaka rider Linda på heltid. Hon sitter till häst klockan åtta på morgonen och rider hela dagen. På kvällarna arbetar hon med det företag hon driver tillsammans med sin mamma. Dessutom tränar Linda för att bygga upp fysiken.
- Det hjälper verkligen. I Strömsholm red jag sju hästar utan att bli trött. Jag har kontakt med en kostrådgivare för att äta rätt. Jag blir ju mer och mer en idrottsman.
Hon knäpper händerna bakom nacken och avslöjar ett par grymma överarmar.
Intäkterna från det egna företaget ska delvis finansiera tävlingsverksamheten. Ett tidningsföretag i Trosa äger hästarna och betalar en del omkostnader för dem. De har satsat på ett antal yngre hästar. Målet är att nå OS i Peking 2008.
- Ska man gå in i ett krig måste man ha en hel armé, inte bara en soldat, säger Linda Heed.
- Så här i efterhand har det visat sig vara ett bra val, för nu har jag mycket fina hästar.
Den ensamme krigaren är den nyblivne svenske mästaren Rex, 14. Han ägs till hälften av tidningen och till hälften av Linda Heed själv. Hingsten har varit skadedrabbad.
- När jag har flera hästar kan jag spara Rex och matcha honom på ett annat sätt.
Bland de yngre hästarna finns stjärnor som Lycke och Columbus H. Linda vill inte utse någon favorit, men får ändå något barnsligt i rösten när hon pekar på ett kantigt sto med flugmask i hagen invid stallet.
- Där är Lycke...
Båda hästarna var med i finska Ypäjä i juni där det svenska laget tog en andraplats i nationshoppningen. Linda Heed berömmer landslagsledningens arbete för att stärka lagandan inför nationshoppningarna. Hon jämför med de framgångsrika irländska lagen, kända för god sammanhållning.
- Lagen tas ut efter vilka som funkar tillsammans. Det är en jätteutveckling för svensk ridsport. Trivs man bra ihop och litar på varandra gör man bra ifrån sig. Det här började förra året och då vann det svenska laget Falsterbo direkt!
Återstår att se hur väl lagledningen lyckas med uttagningen till helgens tävlingar.










