Som världsåtta och fjolårets stora överraskning kommer den 25-årige västgöten under säsongen att få många lukrativa erbjudanden om att spela penningstinna uppvisningsturneringar.
Han tackade ja till arrangören i Abu Dhabi och kunde efter gårdagens finalförlust mot världstvåan Rafael Nadal kvittera ut totalt runt två miljoner i start- och prispengar.
Men eftersom det handlade om en uppvisning fick Söderling inga rankingpoäng och hans segrar mot Stanislas Wawrinka och Roger Federer räknas inte in i statistiken.
Så vad hade Robin Söderling egentligen i Abu Dhabi att göra dagarna innan sin säsongspremiär i ATP-turneringen i indiska Chennai dit han i dag anländer efter en runt sex timmar lång flygresa?
Varför korta ner den bara sex veckor långa viloperioden mellan säsongerna och varför flyga runt sex timmar extra för att spela en turnering som är sportsligt betydelselös?
Förklaringen stavas förstås pengar och jag klandrar inte för en sekund Söderlings beslut och upprörs inte det minsta av summans storlek.
Tvärtom känns det naturligt att han föll för lockelsen att för första gången i karriären kunna dra stor ekonomisk nytta av sin nyvunna stjärnstatus.
Men det får inte bli en vana.
Åtminstone inte om Robin Söderlings primiära mål är att fortsätta utvecklas för att nå ännu större framgångar. Med tanke på hans heta vinnarskalle är det med all säkerhet just detta som driver Robin men det innebär ändå inte att det är lätt för honom att tacka nej då hans agent Per Hjertquist meddelar att den eller den arrangören erbjuder si eller så tjocka dollarbuntar.
Ju fler nej han säger till uppvisningar desto mer tid blir det att fokusera på ATP-touren och det är insatserna där som avgör om Robin ska stanna i toppen.
Dit nådde han ifjol och nu står Tibro-sonen inför den svåra uppgiften att bevisa att han inte är en i raden av spelare som når topptio för att säsongen därpå gå kräftgång eller kanske till och med rasa på listan.
Genom alla tider har de största stjärnorna samstämmigt sagt att det är svårt att nå topptio men att det ändå är enklare än att hålla sin position och då inte minst säsongen efter det stora genombrottet.
Söderlings coach Magnus Norman vet vad som krävs för att hålla sig kvar i toppen och den tidigare världstvåans erfarenhet blir guld värd i inte minst upplägget av säsongen då många arrangörer – både till ATP-turneringar och uppvisningsturneringar – kommer att bjuda över varandra för att få Robin Söderling i startfältet.
Ett upplägg med flera vilo- och träningsperioder samt bara någon enstaka uppvisningsturnering är att föredra för den som vill hålla hela den elva månader långa säsongen och ökar också möjligheterna att hitta formtoppar till Grand Slam- och Master 1000-turneringarna.
Fram till början på juni har västgöten ett tacksamt läge med få rankingpoäng att försvara medan han därefter ska försvara alla de poäng som under motsvarande tid förra året förde honom från 24:e till åttondeplats på rankingen.
Drömscenariot är att den hete svensken med några stora framgångar under första kvartalet slipper känna den stress och press som annars kommer att infinna sig ju närmare vi kommer Öppna franska där ju 2009 års segertåg började.
Jag tippar (se separat lista) att Söderling denna säsong klättrar ytterligare på listan och då bland annat tack vare att han har så stort utrymme för nya poäng i Master 1000-turneringarna.
Förra säsongen var Robin som bäst i kvartsfinal och tog endast 525 poäng i dessa åtta turneringar vilket var klart sämst av spelarna på topptio.
Nadal har 5 180 Master 1000-poäng att försvara och även om han säkert kan kompensera en del av det förmodade poängbortfallet där i Wimbledon – som han inte spelade 2009 – och Öppna franska – ut i åttondel mot Söderling – lär den 23-årige spanjoren inte blanda sig i striden om förstaplatsen vid årets slut.
Hans ständiga knäproblem är främsta orsak till varför jag tror att han tappar mark på listan där striden om förstaplatsen kommer att stå mellan Federer och Novak Djokovic.
Varför välja Djokovic som etta då han nu ligger drygt 2 000 poäng efter Federer?
Schweizaren har i Grand Slam två titlar (Öppna franska och Wimbledon) och två finaler att försvara som omräknat i poäng är 6 400 vilket innebär att han i dessa sammanhang kan få som bäst 1 600 nya poäng.
Federer har säkert mycket kvar att ge som toppspelare och kan nog spela hem en 16:e och kanske till och med en 17:e Grand Slam-titel innan karriären är över men det motsäger inte påståendet att han passerat zenit.
Vi ska också komma ihåg att han under sina fem fullständigt makalösa säsonger varit i stort sett skadefri och även om 28-årige schweizaren har ett för kroppen mindre påfrestande spel än många av sina konkurrenter tar åldern/tiden till slut ut sin rätt.
Djokovic hade ett i övrigt bra 2009 – bland annat en seger och fyra finaler i Master 1000-turneringar - men US Open-semifinalen var hans bästa Grand Slam-insats och poängen i de fyra största turneringarna stannade på 1 530.
Den 22-årige serben som i flera år stått i skuggan av Federer och Nadal har ett brett register och behärskar alla underlag – nu har han också rutinen som krävs för att bli nummer ett.
Damtennisen kommer definitivt att bli intressantare än förra året som var bedrövligt med en rad toppspelare – i synnerhet Dinara Safina - som underpresterade i stora sammanhang. Serena Williams var den enda som stod pall och är hon bara motiverad och skadefri blir hon bäst igen.
För inte kan väl Justine Henin gå hela vägen efter ett och ett halvt års uppehåll ? Hur som helst är den allsidiga och tekniska belgiskans comeback efterlängtad på en tour där det går tretton stereotypa baslinjespelare på ett dussin.
