Kvinnliga travtränare blir allt vanligare. En av dem är Ulrika Wällstedt på Söderbygård Hemtorp i Märsta.
Foto: YVONNE ÅSELL
– Jättekul att vi blir fler och fler som vågar satsa på det här. Har man en vision och en dröm måste man ta chansen, säger Ulrika Wällstedt, ett av de senaste tillskotten bland Solvallas proffstränare.
Ulrika, som tog ut sin A-licens 1 januari i år, är ett av 36 kvinnliga tränarproffs. Så många har det aldrig tidigare funnits i landet – och ytterligare fyra tjejer ska inom kort börja proffstränarutbildningen på travskolan i Wången.
– Att jag skulle bli proffs var något som växte fram. Jag har jobbat som skötare hos bland annat Stefan Hultman och Stig H Johansson och haft väldigt fina passhästar. Till slut kändes det som om det var dags att ta steget fullt ut.
Tillsammans med sambon Jonas Eriksson driver hon nu ”stall Guldstjärna” på Söderby Gård strax norr om Märsta. I boxarna finns för närvarande 29 hästar, merparten unghästar. En investering i framtiden.
Men trots att tävlingshästarna bara är drygt en handfull till antalet har hon till dags dato en segerprocent på mer än 11. Ett resultat som många etablerade kollegor har svårt att matcha.
– Det är skönt att höra såna siffror. Själv tycker jag att det gått ganska tungt. Vi har inte nått de mål vi satt upp när det gäller inkörda pengar. Men det är klart, vi har ju som sagt ganska mycket unghästar och inte så många till start ännu.
På sikt har Ulrika målet klart utstakat.
– Vi ska slå oss in bland de tio bästa på Solvalla. Och det ska vi göra genom att skaffa ett bra material som vi sedan kan förfina. Jag litar på det råd jag fick av Stig H en gång. ”Lita på din magkänsla”, sade han – och det gör jag fortfarande.
2011 kommer Ulrika, som bara tränar och i stället anlitar ”catchdrivers” till loppen, att hamna i fokus på allvar. Hon blir Solvallas representant i den så kallade RIX-allsvenskan. Ulrika ska välja ut en häst som delas upp i 1000 ägarandelar och tävlar mot 20 konkurrenter från andra banor runt om i landet.
– En fantastisk chans för oss. Vi jobbar redan hårt med kundvård och försöker vara så tillgängliga som möjligt för våra hästägare. Men det här blir en extra utmaning.
Mattias Stenby, biträdande sportchef på Svensk Travsport, gläds över utvecklingen bland de kvinnliga tränarna.
– Det är absolut positivt för travets utveckling att fler kvinnor satsar på en travkarriär. Damerna vinner också fler och fler lopp, säger Mattias Stenby.
Så sent som i söndags vanns fyra av de sex loppen på V65 i Skellefteå av kvinnliga kuskar.
Har du någon förklaring till att antalet kvinnliga travtränare ökar för varje år?
– Tjejerna tar för sig mer och mer. Fler vågar ta steget. Satsningen på monté har nog också lockat många tjejer från ridsport över till travsidan och vi ser också att antalet kvinnliga lärlingar ökar.
Finns det någon skillnad på kvinnlig och manlig körstil i travloppen?
– Jag tror mer det handlar om hur olika hästar passar olika kuskar. En del presterar onekligen bättre med en tjej i sulkyn.
I årets travderby tränades tre av de tolv startande hästarna av kvinnor.
– Det är klart att tjejernas framgång både sporrar och inspirerar. Vi vågar ta för oss och jag har aldrig känt att jag blir annorlunda behandlad i den här branschen för att jag är tjej, säger Ulrika Wällstedt.
Andelen kvinnor bland proffstränare har på 2000-talet ökat från 4,1 procent till 8,9.
När två av tre A- och B-tränare under 40 år är kvinnor - varför är fortfarande bara knappt en av tio proffstränare kvinna?
– Jag tror det kommer saker emellan, barn, familj och sådant. Sedan kanske många inte har den där brinnande tävlingsinstinkten och därför inte är beredda att göra alla uppoffringar som krävs på vägen. Det är möjligt att tjejer har det svårare med att bli synade, att våga kasta sig in i grytan. Men jag ska visa att det inte är någon omöjlighet.
Skulle du råda andra travtjejer att ta samma väg som du?
– Man ska veta att det är tufft både fysiskt och ekonomiskt med jobb sju dagar i veckan. Men det är en livsstil jag inte vill vara utan och jag tycker fler borde ta chansen att gå hela vägen ut.










