På söndagen kan silver bli till guld.

Men det krävs tidernas bragdmatch av det svenska handbollslandslaget för att besegra storfavoriten Frankrike.

– De har spelare i världsklass på alla positioner. Det vi kan hoppas på är att de blir lite för självsäkra kanske, att de tror det är klart på förhand, säger högernian Kim Andersson som avslutar sin karriär i landslaget med sitt livs största match i blågul tröja.

Det ”krigande landslaget” har redan gjort betydligt mer än förväntat med toppmatcher mot Danmark i kvarten och Ungern i semifinalen.

Det är bara en månad sedan fiaskot i VM-kvalet mot Montenegro.

Förvandlingen förklaras av den långa tiden tillsammans före OS, då truppen svetsades samman, tränade stenhårt, luften rensades och en nystart gjordes.

– Vi har sprungit, vi har spytt och tränat som djur och haft en jäkla go stämning i laget. Det är lite kärlek faktiskt och vi har kul utanför banan på ett sätt som man kanske inte haft innan, säger Kim Andersson.

Han är beredd att offra mycket för ett guld.

– Mitt högra lillfinger skulle jag nog kunna offra. Det behöver jag inte så mycket. Det är många benbrott som ska till om man ska vika ner sig. Vi vinner och förlorar tillsammans. Det här med hängbjörkar har vi bestämt oss för att lägga åt sidan.

Kim är Sveriges största stjärna och den spelare som fransmännen fruktar mest.

– Vi måste vara på tå från start. Frankrike gick ut och satte upp ett hiskeligt tempo mot Island i finalen för fyra år sedan och gjorde likadant nu i semin mot Kroatien. Där visade de en glöd som de inte gjort tidigare i mästerskapet. Att ge dem ett försprång med ett par mål är dödligt.

Den taktiska nyckeln är ett försvars- och målvaktsspel i absoluta världsklass – och att spela tråkigt framåt.

– I de två senaste matcherna spelar vi väldigt tråkigt framåt, segt och långsamt, men gör väldigt få tekniska fel. Ett vinnande koncept. Det kanske är någon som somnar eller faller i koma och då får vi utnyttja det, säger Kim som aldrig varit med om att besegra Frankrike i en mästerskapsmatch.

Har de ändå inte tappat lite de senaste åren?

– Absolut inte! Den som sa det 2011…det var som att hälla bensin på elden. De visade i semin att slår ett föryngrat Kroatien som har minst lika många världsstjärnor och som det såg ut på planen kan de spela på topp i tio år till.

Ärligt talat, går det att besegra Frankrike?

– Det är inte alltid klass slår vilja – det är just det som är det sköna med idrott.