Leendet är tillbaka på Kim Andersson läppar. Annat var det i tisdags kväll.

Efter kollapsen mot Slovenien låg lagkaptenen kvar länge på innerplan och stirrade ut i tomma intet. Han kunde inte förstå hur Sverige hade kunnat förlora efter att ha lett i paus med sex mål. Det kändes tomt. Bilder från tidigare kollapser dök upp i huvudet. Som när Sverige tappade en åttamålsledning i VM 2005 mot Spanien. Och när Kiel i våras vann den första Champions League-finalen mot Ciudad Real med fem bollar men förlorade returen med sex mål.

Förlusten mot Polen i onsdags var lite lättare att smälta. Sverige hade gjort en bra match men det räckte inte.

– Vi vek inte ner oss utan stod upp bra. Och vi har fortfarande chansen att gå vidare. Det gäller att visa nu om man har lite stake i sig eller inte. Vi måste samla ihop krafterna i 60 minuter. Jag blir gärna hatad i Tyskland, säger Andersson som erkänner att han efter 4,5 år i Kiel känner sig lite tysk.

Sedan flytten från Sävehof 2005 har Kävlingesonen utvecklats till en av världens bästa spelare. Men medan han i klubblaget bara är en i mängden är pressen större i Blågult.

– I Kiel är jag en del av ett stort lagbygge. Vi har två spelare i världsklass på varje position. Vilket öppnar för mig. I landslaget vill motståndarna ha bort mig till varje pris och Slovenien gjorde det bra, säger han.

Premiärmotståndarna lyckades plocka bort Andersson helt. Han bara sköt två skott i matchen och fick frän kritik från experter och folk hemma i tv-sofforna. Det verkar ha satt sina spår.

– Mitt spel innebär så mycket annat än att bara skjuta. Synd att inte folk kan se det. I klubblaget toppar jag assistligan och för mig betyder det lika mycket som om jag gör tio mål i varje match. I landslaget förväntar sig folk att jag ska gå in och göra så att vi vinner. Men det är inte bara att gå in och trolla. Jag tycker det är jätteroligt att spela för mitt land men ibland känns det tråkigt när man bara blir sedd för saker som inte är så bra.

Mot Polen fick Andersson desto mer utrymme. Han gjorde fyra mål och var dessutom bra bakåt. Det bådar gott inför kvällens ödesmatch.

– Vi har allt att spela för. Jag tänker då inte åka hem redan på lördag.