Det finns ingen nu aktiv kanotist som har en så diger meritlista som 25-årige tysken Ronald Rauhe. Tillsammans med två år äldre kompanjonen Tim Wieskötter har han sopat hem allt som går att vinna på K2 500 meter.

Hemma i prisskåpet i Berlin hänger redan 25 guld-, 5 silver- och 4 bronsmedaljer från EM, VM och OS.

– Han har haft otroliga framgångar och är riktigt bra, säger den svenske förbundskaptenen Gunnar Olsson.

Men Rauhe vill ha mer. I Peking siktar den svårslagna tyska K2:an på att försvara guldet från Aten. Och det blir firma Rauhe/Wieskötters tredje OS. Vid debuten i Sydney 2000 paddlade de hem ett brons till den tyska kanotarmadan.

Även i kanot gäller det att bemästra de små detaljerna. Hårt, kalkrikt vatten är snabbare än mjukt vatten, och temperaturen påverkar också: en halv grad kallare kan kosta tiondelar. Då är känslan viktig, menar Ronald Rauhe själv.

– Man måste ha en bra känsla för vatten, du måste kunna justera mellan olika tävlingar och lära dig vad du måste fokusera på, säger Ronald Rauhe i en tysk intervju.

Alla barn lär sig krypa innan de kan gå, men Ronald Rauhe fick dessutom paddla innan han kunde simma.

Medlem av anrika rodd- och kanotkklubben RKV Berlin 1928 blev han redan vid födseln i gamla Östberlin. Föräldrarna - bägge kanotister - träffades på klubbens träningar.

Lille Ronald fick sattes själv i en kanot redan vid fyra års ålder, med luftkuddar på armarna:

– Huset där vi bodde i utkanten av Berlin låg bara några meter från vattnet, så det var normalt, säger Ronald Rauhe.

Och den tidiga starten har gett resultat. När han var tolv ljög han om sin ålder för att få tävla, och redan som 15-åring sopade han till 18-åringar på junior-VM.

Likt många andra tyska toppidrottare är han och Tim Wieskötter sportsoldater till yrket och ägnar sitt liv åt kanoten. Bägge vill fortsätta till London 2012 - minst.

Om paret skulle få stryk i Peking vore det en sensation - tillsammans har det vunnit nio raka mästerskap på K2 500.

Hemligheten? En bra teknik med långa stora tag och en riktigt vass spurt där paret går från runt 120 till över 130 drag i minuten:

– De ligger ofta ganska långt bak i fältet tills det är hundra kvar, och då tror man att det är kört för dem. Sedan har de ett extremt omslag. Det handlar inte om att de håller farten uppe, de har en spurt som heter duga, säger Gunnar Olsson.